Forskar om insatsförmåga

GÄVLE
– Föreställ er att er räddningstjänst åker på bostadsbrand. Vad blir, mellan tummen och pekfingret, konsekvensen av branden? Om ni inte åkt alls, vilka hade konsekvenserna blivit då? Om det blir skillnad på konsekvenserna, då är den skillnaden er förmåga till räddningsinsats, säger Hanna Lindbom.

Hanna Lindbom, Lunds universitet, genomför forskning med inriktning på förmågan till räddningsinsats vid skogsbrand och översvämning.

– Vi definierar förmåga som möjligheten att åstadkomma effekt. Det går att föra samma resonemang kring det förebyggande arbetet. Vad hade hänt med frekvenser och konsekvenser av olyckor om ni slutat med ert förebyggande arbete.

Genom tankesättet kan man komma till en av knäckfrågorna – hur risk och förmåga hänger ihop, menar Hanna Lindbom.

– Att göra riskanalys handlar om att svara på tre frågor: vad kan hända, hur troligt är det och vad blir konsekvenserna? Det är detta synsätt som MSB lyft fram i handboken för handlingsprogram.

Enkelt uttryckt hänger risk och förmåga ihop med hur förmågan till räddningsinsats påverkar konsekvenserna, hur förmågan att förebygga påverkar både konsekvens och frekvens.

– Och det handlar om att skapa trovärdighet i uppskattningarna av vad ni kan åstadkomma, att ni med de resurser ni har, de uppgifter ni utför, era tidigare erfarenheter bedömer vad det är rimligt att begränsa konsekvenserna till.

Resonemang som kan vara till hjälp när man ska motivera varför förändringar behövs och vissa kanske bör undvikas. Men Hanna Lindbom tror inte bedömningarna är så lätta att göra i praktiken.

– Jag har läst en himla massa handlingsprogram, både äldre och nyss inkomna, och är fullt medveten om att de inte är hela sanningen. Det kanske finns andra dokument, analyser och resonemang i er organisation som jag inte sett.

Men utifrån att ha plöjt handlingsprogram gör hon tre reflektioner:

• Risker tas upp i kapitel fyra utan att man beskriver konsekvenser. MSB:s exempel i handboken innehåller heller inte konsekvenser. Men beskrivs inte konsekvenser blir det närmast omöjligt att beskriva förmåga.
• Risk är framåtblickande, statistik är bakåtblickande. Statistik kan vara värdefull för att beskriva vad man tror ska hända i framtiden, men då måste man vara tydlig med att man tror statistiken är representativ för framtiden. Eller att man tror att vissa trender kommer se annorlunda ut. Men det är inte troligt att effekt åstadkoms vid alla insatser.

– Har ni 300 trafikolyckor tror jag inte ni gör räddningsinsats vid alla. Det mesta kanske är plåtskador eller att ni städar vägbanan. Jag tror att statistiken från händelserapporterna är en anledning till att konsekvenser saknas i riskbeskrivningarna. För jag tror inte de uppgifterna är lätta att få ut ur rapporterna.

• Detaljnivån på händelser och scenarier som används för att beskriva vilken effekt som kan åstadkommas, hur långt behöver den specificeras?Det kanske inte går att generellt bedöma förmågan vid bostadsbrand, den kanske skiljer om det är en villa eller ett flerbostadshus. Och behöver man bli ännu mer specifik, veckodag eller tid på dygnet?

– Det här kommer jag ägna min tid åt de närmaste två åren, att försöka hitta lämplig detaljnivå för att beskriva förmågan till räddningsinsats.

Hanna Lindboms rekommendation till räddningstjänster är att börja fundera på de två första punkterna.

– Titta på om det finns några lågt hängande frukter där som ni kan plocka för att komma ett steg närmare kopplingen mellan risk och förmåga.