Flera bränder med el-cyklar och el-sparkcyklar

Men vilka risker medför det? Hur kan vi inom räddningstjänsten hantera bränderna och bidra i det förebyggande arbetet och vilken information bör vi ge till våra invånare kring riskerna och hanteringen?

Storstockholms brandförsvar (SSBF) har under lite mer än ett år haft ett särskilt fokus på litiumjon-relaterade bränder och tittat noggrannare på 19 händelser med batterier. 

Det har resulterat i 16 kompletterande händelserapporter och tre förstudier (två bränder 2019 och övriga 2020).

Även om antalet händelser som studerats är begränsat kan det ändå vara intressant att sammanställa och analysera information och resonera kring fortsatt arbete.

Vid samtliga utredningar har man försökt svara på samma sex frågor (se separat ruta) för att underlätta en analys och sammanställning.

En sammanställning av bränderna har precis publicerats.
Sju av bränderna involverade el-cykel/batteri, fem  el-sparkcykel och liknande. Resterande bränder var relaterade till powerbank, mobiltelefon, dator, elbil och radiostyrt modellfordon.

Bränderna var utspridda över året och över dygnets timmar men med tyngdpunkt på dag (11 st 06.00-18.00) och kväll (sex st 18.00-24.00).
Bränderna hade uppstått under laddning, ej under laddning, när produkten användes och efter åverkan.

Hälften av bränderna hade uppstått i den enskildes boendemiljö (lägenhet sju st, villa/radhus två st) och resten i verksamhets- eller företagsrelaterad miljö (ex företag i flerbostadshus, cykelverkstad, kontor, garage, hotellrum, kulvert).

De bränder som fanns med i sammanställningen hade alla skett med anledning av termisk rusning (beror på att batteriet blivit instabilt vilket ger en accelererande temperatur-​ökning).

Vid de flesta av bränderna hade brandförloppet varit hastigt och kraftigt. Man konstaterade också att bränderna i dessa batterier ofta var svårsläckta men att de oftast brann ut av sig självt när bränslet tog slut.

Flera av bränderna spreds från startföremålet till omgivningen på grund av det kraftiga och hastiga förloppet. Föremålets position i rummet och närhet till brännbart material var avgörande för brandförloppet.

Dock hade brand- och rökspridning generellt stannat inom brandcellen där branden startade. Det konstaterades också att det byggnadstekniska brandskyddet fungerat som det var tänkt.

I slutsatserna konstaterades att det i dagens samhälle finns litiumjon-batterier i väldigt många produkter och bedömningen, med stöd av denna begränsade studie, är att riskerna för brand i litiumjon-relaterade produkter är liten.

Får man en termisk rusning kan dock konsekvenserna bli stora.
Bränder med batterier som kommer i termisk rusning i närheten av brännbart material kan leda till rumsbrand och kan medföra skador på personer som aktivt försöker släcka bränderna eller flyttar det brinnande föremålet till det fria.

Storstockholms rekommendationer

Storstockholms sammanställning ledde till rekommendationer till den egna räddningstjänsten kring utveckling inom tre områden:

• Den enskilde och verksamheter.
• Organisatoriskt och tekniskt brandskydd.
• Egen utryckande operativ personal. 

Bland förslagen kring fortsatt arbete finns:

• Information till enskilda och verksamheter kring riskerna med brandspridning och inandning av brandröken.
• Framtagande av rutiner för laddning.
• Etablerade åtgärder för hur verksamheter ska hantera en rusning av batterier samt hur dessa ska förvaras.
• Förslag på förstärkning av byggnadstekniskt brandskydd då exempelvis företag bedriver verksamhet med batterier i flerbostadshus.
• Kompetensutveckling för utryckande personal inom insatsmetodik, riskbedömning samt hantering av risker vid litiumjon-relaterade bränder.

SEX FRÅGOR

1. Vad var det som brann?
2. När inträffade branden?
3. I vilken miljö startade branden?
4. Hur brann föremålet?
5. Hur har brand- och rökspridning skett?
6. Hur har det tekniska brandskyddet fungerat?

FAKTA

Hämtat ur MSB:s vägledning Räddningsinsats där litiumjonbatterier förekommer.

• Termisk rusning kan ske av flera anledningar: ex mekanisk påverkan (deformation pga yttre påverkan som slag eller stötar), elektrisk påverkan (ex återkommande djupurladdning eller överladdning), kortslutning i battericell (pga misstag eller föroreningar i tillverkningsprocessen) eller termisk påverkan (pga inre eller yttre värmepåverkan som vid en brand i eller runt batteriet).
• Utsläpp av farliga gaser. Vid termisk rusning frigörs ett antal olika gaser som kan vara giftiga och retande för inandning, ex väteklorid, vätecyanid samt vätefluorid.
• Återantändning. Det finns en risk att batteriet kan återantändas efter att kylning avbrutits. Enligt erfarenheter från inträffade bränder kan detta ske från två timmar till flera dygn efter avslutad kylning.