Kan bli konflikt mellan samverkan och lokal närvaro
Klimatförändringar, samhällsutveckling och förändringar i lagkrav – hur påverkas räddningstjänsten?
– Jag fastnade för en sak som Emma Nordvall sa: vi behöver vara förberedda på det vi inte vet, sade Serkan Köse, ordförande i Södertörns förbundsdirektion.
Köse, Södertörns förbundsdirektör Hillevi Engström, Henrik Nilsson Bokor, ordförande i Emmaboda-Torsås förbundsdirektion och Hans Erlandsson, räddningschef Emmaboda-Torsås diskuterade vilka krav en mer komplex framtid ställer.
– Vi är ett litet förbund, men försöker utveckla oss och möta komplexiteten. Då måste vi samverka mer i större sammanhang. Det öppnas möjlighet för det på ett sätt som inte fanns för några år sedan. Samverkan kring ledningssystem är viktig, men också kring kompetensutveckling, sade Henrik Nilsson Bokor.
Han ser något av en konflikt mellan kraven på utökad samverkan och på kommunal närvaro.
– Man pratar om kommunens uppdrag, inte minst kopplat till civilt försvar. Där finns någon slags slitning. Hur går vi upp i samverkan i ett större sammanhang och samtidigt behåller den lokala kontakten?
Räddningschefen Hans Erlandsson pekade på att ett litet förbund med få heltidsanställda får det än tuffare att hinna med allt när kraven och det man åläggs göra tilltar.
– Vi samverkar kring övergripande ledning sen maj förra året, vilket är väldigt positivt. Men vi ska också ta fram handlingsprogram och riskanalyser, göra olycksutredningar. Vi ska jobba med totalförsvar och säkerhetsskydd. Saker som måste göras. Det blir svårt, vi är ju generalister och inte specialister. Kanske måste vi gå in i större förbund, samverka ännu mer eller få mer resurser.
Hillevi Engström framhöll att omvärldsbevakningen behöver bli bättre.
– Att det som händer i Gaza påverkar oss är inte osannolikt, inte för oss som har bostadsområden med människor från hela världen. Vi behöver ha bättre omvärldsspaning. Men det kan inte 150 räddningstjänster ha, vi har inte resurser för det.
– På sikt tror jag man måste samarbeta regionalt och titta på riskbilder. Samverkan i Stockholmsregionen med 44 aktörer inblandade har hjälpt oss under pandemin, jag tror man där också skulle kunna spana på våra risker inom räddningstjänsten.
Hur ska man då bära sig åt för att få räddningstjänstens personella resurser att spegla samhället? Jämställdheten är klen, mångfalden ännu sämre.
– Räddningstjänsten består av ett antal personer på larm, ändå rekryterar vi så att alla ska ha exakt samma kompetens. Det kan man fundera på. Ska vi klara uppdraget behövs en mångfald kompetenser. Dit är en lång väg att gå. Jag tror vi behöver ett starkt politiskt tryck, sade Hillevi Engström.
– Vi måste utvecklas och se nya möjligheter i det. Samtidigt är vi små, lite av glesbygd. Vi väljer inte alltid vilka vi vill ha. Vi försöker få bort den mansdominerade världen, i dag har vi tio procent kvinnor. Problematiken med nyanlända är språket. Det har framförts kritik från befäl att det skapar problem, blir kommunikationsbrister. Språket är en stor del av att kunna integreras och komma in i räddningstjänsten, sade Hans Erlandsson.