Kraftig ökning av bränder i flerbostadshus

Det visar räddningstjänsternas insatsstatistik som sammanställs av MSB.

– Genomsnittet för de senaste fyra åren visar en ökning med närmare 500 bränder per år i flerbostadshus jämfört med de fyra närmaste föregående åren. Det är en ganska stor ökning, säger Anders Lundberg, brand-
ingenjör på MSB.

Kikar man på brandorsakerna så ökar vissa, andra minskar. Okänd orsak (385) och fel i utrustning (115) står för en stor del av ökningen.

– Det som sticker ut är utrustning. Våra tv-apparater brinner inte längre, så det är annat som börjat brinna. Klart är att vi har fler prylar i hemmet.

Sveriges befolkning har ökat med tio procent 2010-2019, eller knappt 900 000, det påverkar förstås alla faktiska siffror. 2015 hade vi flyktingkrisen, bränderna i flerbostadshus har ökat sen 2016. Kan det ha samband?

– Ser man till tidpunkter när det är vanligast med brand i hemmen så brinner det mer när det är troligt att folk befinner sig i bostaden. Så visst kan man säga att det finns ett samband mellan bränder och att det vistas människor i bostaden.

– När vi så småningom analyserar händelserapporterna för 2020 är det inte omöjligt att vi kan se ett samband mellan att folk i högre utsträckning har vistats hemma i samband med corona-pandemin och bostadsbränderna.

Däremot minskar villabränderna, i genomsnittet med 100 bränder per år 2016-2019 jämfört med 2012-2015. Men även här har bränder med fel i utrustning ökat mycket, i snitt 221 fler.

– Samtidigt har antalet soteldar närmast halverats.

Det kan delvis bero på att den gamla insatsrapporten 2016 ersattes med dagens händelserapport.

– Tidigare var det lite för enkelt att ange soteld som orsak. Men det finns nog flera orsaker till den minskning vi ser i händelserapporterna. Det kan vara brandskyddskontrollerna, bättre installationer och mildare vintrar vissa år.

Att många skolbränder är anlagda är ingen nyhet, men det har, statistiskt, ökat de senaste åren.

2005-2008 var krisår för skolbränder. Sen gick bränderna ner för att de fyra senaste åren öka, och nästan 60 procent av bränderna var avsiktliga.

– Det är en ökning med i snitt 100 bränder per år, och hela ökningen kan förklaras med avsiktliga bränder, säger Anders Lundberg.

Det handlar dock inte om att hela skolor brinner ner varje gång, många gånger är det en brand som släckts innan räddningstjänsten anlänt.

Och ökningen de senaste åren kan kanske till viss del förklaras med övergången till händelserapporten.

– Tidigare kunde "förmodad brand" anges som en händelse, likaså "falsklarm brand" och "falsklarm räddning". De händelserna har ersatts av "händelse utan risk för skada", säger Mikael Malmqvist, statistiker på MSB.

Trafikolyckor är den enskilt vanligaste händelse som räddningstjänsten larmas till, drygt 20 000 larm om året. Räknar vi bort automatlarm utan tillbud är det mer än vart femte larm. Antalet ökar närmast konstant, samtidigt ökar också antalet fordon på vägarna. 2019 fanns drygt 5,5 miljoner registrerade personbilar, lastbilar och bussar i trafik, en ökning med 14 procent sedan 2010.

Trafikanalys visar att antalet körda kilometer på svenska vägar under åren 2010-2018 ökat med cirka tio procent.

Fyra av fem fordon på vägarna är personbilar, men den procentuellt största ökningen har skett bland de tyngsta och lättaste lastbilarna. Lastbilar över 26 ton på vägarna har ökat med 27 procent, de under 3,5 ton med 24 procent.

– Det är säkert delförklaringar. Men den mest bidragande förklaringen till ökningen av antalet larm är sannolikt att larmrutiner för trafikolyckor har ändrats med åren, räddningstjänster larmas oftare till trafikolyckor, säger Björn Sund, MSB.