Framtidens vattenbombare vid skogsbränder?

ÅTVIDABERG
Runt millennieskiftet lanserade Claes Drougge en ny undervattensdrönare som numera sålts i 17 länder.

Nu läggs mycket energi och pengar på att utveckla världens största flygande drönare. Och här ser Claes Drougge den största potentialen.

Kontrakt är på gång bland annat inom vindkrafts- och oljeindustrin. Där kan drönaren exempelvis ersätta lyftkranar eller bergsklättrare vid återkommande inspektioner och arbeten.

– Det är flera hundra drönare som ska ut, det handlar om miljarder. Maskinen består egentligen av få delar, men kan utföra så mycket.

Ett annat område där Claes Drougge ser att Thunderwasp, som den stora drönaren kallas, kan uppnå svårslagen effektivitet är som vattenbombare vid skogsbränder.

– Ett av problemen i dag med helikopter eller flygplan är att det oftast är piloten som bestämmer när vattnet ska släppas. Ibland blir det rätt, ibland inte lika bra. Drönarna kan vara fem-tio i en kedja som släpper på exakt förutbestämd position. Det kommer vara som en ångvält som kväser elden.

ACC Innovation, dotterbolaget som utvecklar Thunderwasp, har gjort ett scenario med en-tio drönare i samma rutt. Den första släpper en kubik vatten, den andra på samma position, den tredje kanske 50 meter framåt, och så vidare. Vatten hämtas på givna platser.

– Bekämpning av skogsbrand med drönare lämpar sig för automatik. Allt detta kan styras av en pilot/operatör. Vår markstation, egentligen en dator med avancerat program, tillåter att man styr och kontrollerar upp till 150 enheter samtidigt.

Hur många drönare är rimligt att använda samtidigt?

– Vad som är rimligt avgörs bland annat av omfattningen, väderförutsättningar, risken för människoliv och materiella tillgångar. Situationen avgör hur många drönare man sätter in.

– Regelverket inte moget

Claes Drougge framhåller också ökad effektivitet eftersom drönaren kan jobba dygnet runt. Rök, gas och mörker är inget hinder.

– Det är naturligtvis en jättestor vinst att inte vara beroende av dagsljus eller klar sikt. Drönarens sensorsystem ser vart värmen rör sig, vilket ger information om var vatten bör släppas. Och den kan hämta vatten var som helst, i värsta fall tömma en bassäng.

Annat som Drougge anser ger drönaren unika egenskaper är:

• Går lätt och snabbt att plocka isär och sätta ihop, transporteras på bilsläp.
• Riskerar inte människoliv.
• Vid större bränder kan ett antal drönare, tankvagn och piloter transporteras till platsen. Kräver mindre personal än dagens resurser.
• Enkel och driftsäker konstruktion med låga underhållskostnader jämfört med exempelvis bemannad helikopter.
• Kan starta och landa närmast var som helst.
• Behöver inte flyga långt för att tanka.
• I princip lika enkel att flyga som små elektriska drönare.
• Skickar bilder och sensordata till räddningsledningen som tydligt ser eventuella förändringar i brandförlopp och får beslutsunderlag.

Thunderwasp som vattenbombare finns i dag klar på ritbordet, enligt Claes Drougge kan den tämligen snabbt bli verklighet.

– Maskinen tar vi fram på sex månader, men sen ska den anpassas för ändamålet. Ska vi bära med oss 1 000 liter vatten, då behöver vi ett år på oss för att bygga, testa och provflyga. Vi behöver fortsätta utvecklingen tillsammans med någon myndighet eller aktör för att anpassa maskinen och göra den så effektiv som möjligt. Om MSB eller någon annan myndighet kontaktat oss ifjol när vi presenterade Thunderwasp första gången, då hade vi kunnat göra provflygningar nu.

Tror du Sverige är moget för obemannade flygande resurser som operativa vapen?

– Jag tror vi befinner oss i ett skede där samhället börjat acceptera att små elektriska drönare faktiskt gör nytta. Polisen, Kustbevakningen, räddningstjänsten med flera använder dem. Nu måste man vänja sig vid tanken att det finns drönare som är 100 gånger större och med lyftkapacitet som bemannade helikoptrar, för det öppnar ett otroligt stort och brett användningsområde.

Thunderwasps konstruktion består av tre huvuddelar, där mittpartiet vid skogsbränder är vattenbehållaren. Den kan bytas ut mot exempelvis en ambulansmodul eller passagerarmodul. Mittdelen omgärdas av två pyloner med motor och rotorer.

– Det finurliga är att man kan ha 20 pyloner för tio maskiner, men du kan välja att exempelvis ha fem vattenbombningsmoduler, två ambulansmoduler och tre passagerarmoduler. Flexibiliteten är väldigt stor.

Ett problem för ACC Innovation är regelverket, det krävs särskilda tillstånd för att flyga utom synhåll.

– Jag tror det ges om det blir en allvarlig skogsbrand som riskerar människoliv.

Tror du Transportstyrelsens regler kommer ändras med tiden?

– Ser vi att människoliv räddas, miljön förbättras, risker tas bort för piloter och vi släcker skogsbränder snabbare och billigare; då kommer det framtvinga lösningar att använda den här typen av teknik. Det är ju nya regelverk på gång både i Sverige och internationellt.

Claes Drougge väntar dock inte på att lagar och regler ska ändras.
Eftersom Thunderwasp är så stor är det möjligt att flyga den med pilot ombord i avvaktan på att regelverket eventuellt tillåter obemannad flygning.

– Vi kan certifiera våra farkoster som helikopter eller flygplan, de blir som vilken civil luftfarkost som helst och piloten måste ha normal pilotutbildning. Det ger oss möjlighet att prova ut och testa systemet. Släpar regelverket efter kan det vara värt att komma igång med flygning för att samla på oss erfarenheter både från maskinen och utveckla olika användningsområden.

Claes Drougge anser att Thunderwasp blir avsevärt billigare än andra vattenbombare. Men det är ändå en tung investering. Därför har ACC Innovation planer på att hyra ut tjänsten med drönare och piloter.

– Med vårt agentnätverk runt om i världen ska vi bygga en organisation som kan erbjuda olika alternativ. En myndighet ska med kort varsel kunna kontakta oss och vi skickar önskat antal drönare med personal som utför sin uppgift. Vi har redan piloter i koncernen. Slutanvändaren behöver inte bygga en organisation för uppgiften, det gör vi. Det här bygger på att jag vet att det finns intresse, och vi tror det blir enklare för oss att komma in på marknaden, säger Claes Drougge och tillägger:

– Men det vore ännu bättre att från början göra det här tillsammans med en myndighet som bidrar med all sin kunskap och erfarenhet och vi med vår och att vi tillsammans skapar en metod.

– Regelverket inte moget

– Idén att flyga obemannat med stora laster ser jag positivt på. Men i dag är regelverket inte riktigt moget och det krävs även en tillvänjning i luftrumskoordinering, att bemannat och obemannat flyg ska samsas i gemensamt luftrum.

Det säger Stefan Haggö, MSB, som är med och driver ett UAS-projekt i myndigheten där man bland annat tittar på vägledning, metod​utveckling för effektivare räddningsinsatser och om UAS:er (drönare) skulle kunna vara en möjlig framtida förstärkningsresurs.

– Möjligheten med en tung UAS-förmåga, som genom sensorinformatik och maskininlärning skulle kunna navigera, positionera, samt släcka skogsbranden på natten då den är som svagast, det ser  jag som en stor framgångsfaktor.

Vid årsskiftet kommer ett nytt regelverk inom EU som placerar stora drönare  som ska flyga bland människor i en speciell, certifierad kategori.

– Bland annat kommer C- och CE-märkning krävas, alltså en produktcertifiering.  Och en sådan process tar tid, det är även en kostnad för många hemmabyggda UAS:er. Det kommer även krävas mycket kunskap för att få en tillståndsansökan i denna klass godkänd av Transportstyrelsen, säger Stefan Haggö.

Tillbaka

FAKTA

Thunderwasp

• ACC-Groups största flygande drönare. 6,5 meter lång och 6,5 meter bred, inklusive rotorerna som är 3 meter i diameter. 1,6 meter hög, vikt 400 kilo.
• Två gasturbinmotorer drivs med flygfotogen (jetbränsle). Marschhastighet 112 km/h.
• Tre kameror, varav en infraröd, och sensorer avsedda för specifika uppdrag.
• Drönaren består av tre delar som kan plockas isär. Två pyloner med vardera två rotorer och en motor. Ett mittparti som kan varieras efter önskemål.
• Vattenmodul för skogsbrandssläckning, ambulansmodul och passagerarmodul är tre lösningar.
• Vattenkapacitet 800-1 200 liter.
• Prislappen beräknad till fem-tio miljoner kronor beroende på modul och användningsområde. Anpassad version optimerad för vattenbombning kan sänka priset.

ACC-group

• Koncern med sju dotterbolag, alla med verksamheten i egna industrigallerian i Åtvidaberg som tidigare var Facits lokaler.
• Claes Drougge äger koncernen som omsätter 50-60 miljoner. Ett 15-tal jobbar med drönarverksamheten. 85 procent av underleverantörerna finns i industrigallerian.
• Dotterbolaget ACC Innovation har de senaste fem åren fokuserat på att ta fram de största flygande drönarna i världen, av typen Quadcopter, som alternativ till bemannade flyg och helikoptrar. En utvecklingsverksamhet där pengar pumpats in kontinuerligt.
• Dotterbolaget Ocean Modules bär en del av ekonomin. Har sålt över 200 undervattensdrönare till 17 länder. Bland kunderna finns marinen i USA, Storbritannien, Kina och Sydkorea, Alfred Wegener-institutet (stort polarforskningsinstitut), Sjöfartsverket och Kustbevakningen.