Treårig plan för stöd till räddningstjänst

Handlingsplanen ska vara fastställd i slutet av oktober och sträcker sig över tre år (2020-2022). Syftet är att tydligare ge besked till räddningstjänsterna om stöd och styrning som MSB planerar och när det planeras.

– MSB ser behov av en mer omfattande utveckling och av särskilt riktade stödinsatser inom områdena som vi lyfter i planen, Vår övriga löpande verksamhet ska förstås fortsätta, säger Sandra Danielsson på enheten för stöd till kommunal räddningstjänst.

Behov som framkommit i räddningstjänstutredningen och skogsbrandsutredningen 2018 har varit viktiga ingångsvärden i arbetet.
Men förslag om nya föreskrifter kräver också regeringsbeslut om lagändring, ökat antal utbildningsplatser kräver ökade anslag.

– Vi är måna om att möta upp förslagen i räddningstjänstutredningen, exempelvis stödja förmågan till utvecklad övergripande ledning.
Räddningstjänstrådet, som består av representanter från räddningstjänster i alla län samt SKL, och länsstyrelserna har medverkat i arbetet med att ta fram handlingsplanen.

MSBs avsikt är att varje år revidera handlingsplanen inför kommande års verksamhetsplanering för att kontinuerligt ha en uppdaterad treårsplan.

Områden som föreslås utvecklas

Handlingsplanen är ännu inte beslutad, men här är de områden som ingår i MSBs handlingsplan för de närmste tre åren och exempel på föreslagna satsningar:

Systematisk styrning

Några av förslagen: Ta fram nationell olycksbild för skydd mot olyckor; föreskrift om vad kommunala handlingsprogram ska innehålla och hur de ska struktureras – förutsätter att räddningstjänstutredningens förslag förverkligas.

Ledning av räddningstjänst

Några av förslagen: införande av regionala resurspersoner för att utveckla ledning av räddningstjänst (kräver finansiering); rekommendationer om hur kommunöverskridande avtal om gemensam övergripande ledning tas fram; senare även föreskrift och allmänt råd i samma ämne.

MSBs stöd vid räddningsinsatser

Några av förslagen: fortsatt utveckling av förstärkningsresurser inom exempelvis CBRNE och flygande resurser; ta fram nya förstärkningsresurser till identifierade behov för höjd beredskap och anpassa befintliga.

Metod- och teknikutveckling

Några av förslagen: utveckla arbetssätt för mer systematisk metod- och teknikutveckling, bland annat genom internationella erfarenheter och utifrån forskning; internationella samarbeten; vägledning räddningsinsats vid fordon med alternativa drivmedel; vägledning om miljöpåverkan på grund av metodikval vid räddningsinsatser; nytt prognossystem för brandrisk skog och mark. 

Planering för höjd beredskap

Några av förslagen: vägledning för räddningsinsatser vid samhällsviktig verksamhet; tydliggöra kommunernas ansvar vid räddningstjänst under höjd beredskap i samband med arbetet med kommunala handlingsprogram.

Personal- och kompetensförsörjning

Några av förslagen: kursen ”Tillsyn och annan olycksförebyggande verksamhet A” integreras i  SMO-utbildningen; över tre år cirka 300 fler utbildningsplatser på utbildningar för kommunal räddningstjänst, förutsatt ökat anslag; nationellt utbildningsstöd inom skogsbrandsbekämpning för stödjande resurser, exempelvis frivilliga; påbyggnadsutbildning i skogsbrandsbekämpning för räddningstjänstpersonal i beredskap (deltidsbrandmän); nytt utbildningskoncept för ledning av räddningstjänst; inledande översyn av SMO-utbildningen.

Enskildes brandskydd

Några av förslagen: evidensbaserad inriktning för att utveckla förebyggande av bostadsbränder; vägledning för individanpassat brandskydd för särskilt riskutsatta.

Ett åttonde område rubriceras implementering. Där poängteras vikten av att de stöd som erbjuds förverkligas och att man följer upp att åtgärderna fått avsedd effekt.