Nyhet

Systemledning blir krav

Det råder i stort politisk samstämmighet om att förslagen i räddningstjänstutredningen ska genomföras. – Vi vet att det behövs tydligare krav på systemledning. Det finns ingen ursäkt för små kommuner att inte ingå i ett större system redan idag. Min uppmaning är att vänta inte på ny lagstiftning, den kommer och det kommer att bli krav.

Det sa inrikesminister Mikael Damberg (s) under en paneldiskussion vid Brand 2019 i Stockholm. Beatrice Ask (m) beklagar att en proposition inte redan lagts.

– Vi hade gärna fattat beslut om räddningstjänstutredningen innan sommaren. Men eftersom vi tillsatte skogsbrands­utredningen med samma utredare och han delvis ändrade i de förslag han lagt i förra utredningen så tycker inte jag det är seriöst att först ändra lagstiftningen innan sommaren för att förändra efter sommaren, säger Mikael Damberg.

Enighet råder också om att på både kort och lång sikt är kompetens och rekrytering viktigaste frågorna för räddningstjänsten. Efter skogsbränderna har mycket handlat om att stärka MSBs resurser.

– Vi tappar det kommunala perspektivet, det blir så mycket fokus på vad staten gör när den stora förmågan ligger i kommunernas räddningstjänster. Vi måste se till att alla kommuner tar ansvaret fullt ut men också samarbetar och klarar samverka med varandra. Det ger den stora effekten, säger Mikael Damberg.

Magnus Wallin, räddningschef i Norrtälje, håller med om att fokus ska ligga på den kommunala nivån.

– Det är väldigt lätt sitta och vänta på vad staten ska göra. Vi behöver ingen ny lagstiftning för att ansluta oss till systemledning. Inte heller för att vi ska samverka och leda större insatser; vi behöver ingen ny lagstiftning för att bli bättre på personalförsörjning.

Enligt Beatrice Ask tar inte alla kommuner sitt ansvar. Storstadsområden och kärnkraftskommuner ligger på framkant. Hos övriga händer det alldeles för lite.

– Då tror jag att tydlighet med vad man förväntas åstadkomma är viktigt. Jag har hört att i små kommuner som går in i ett förbund blir det mentalt att lokala politiker lämpar över till förbundet och ingen känner ägaransvar. Det har gjort att en del räddningstjänster hamnat i dvala och ingen känner att de behöver stoppa in pengar. Investeringsbehoven är stora och det sköter inte förbunden så bra idag, säger Beatrice Ask.

Det finns också områden där räddningstjänsten saknar ”muskler”.

– Till exempel tågen i Värmland som ställer till det stup i kvarten genom gnistbildningar. Det beror på att man inte rensar banvallarna ordentligt och att företagen som kör tågen uppenbarligen inte har något ansvar trots att de tuttar på skogen stup i kvarten. Nån måste tala om att nu får det vara nog.

När det gäller personalförsörjning förväntar hon sig att regeringen fixar problemen för deltiden.

– Det måste bli stopp för korkade försäkringsregler och annat som gör att det inte uppmuntras och underlättas för folk att vara deltidsbrandmän. Det andra är frivilliga insatser. Man får panik när man hör att folk som frivilligt bekämpat en brand i 15 timmar ska förmånsbeskattas för att nån kommit med smörgås.

Under sina ett och ett halvt år som gd för MSB har Dan Eliasson rest runt och träffat många räddningstjänster.

– Jag blir imponerad av engagemanget. Man har fantastiskt duktig personal men inte organisatoriska förutsättningar för att göra ett tillräckligt bra jobb. Vi fick alla beröm för hur bränderna hanterades i somras, men jag är inte så våldsamt imponerad över systemet som helhet. Vi är fortfarande för svaga runt om i landet.

Även om det råder politisk samstämmighet innehåller räddningstjänstutredningen vad Mikael Damberg kallar ”balanspunkter”.

– Den viktigaste som jag uppfattar det kanske kring MSBs roll, relationen till länsstyrelserna men också kommunala självstyret gentemot andra aktörer. Jag tror förra sommaren hade betydelse där MSB tog ett steg framåt och fick ganska mycket beröm också från kommunerna. Den frågan uppfattar jag inte är lika känslig längre. Nu har vi ett system med helikoptrar och beslut om prioritering kan inte en lokal eller regional aktör ta. Det måste också finnas ett nationellt perspektiv.

Arbetet för jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten går trögt och moderatorn Jan Wisén undrade om politikerna är beredda att peka med hela handen.

– Jag tror inte på tvång, men man är ju blind och döv om man inte begriper att man måste använda sig av hela rekryteringsbasen. Det tror jag kommer med yngre chefer som ser det som en självklarhet, säger Beatrice Ask.

– Jag har svårt att se vilket legalt verktyg vi har eftersom det här är en kommunal verksamhet. Min erfarenhet är att ingenting kommer att hända förrän ledningen sätter tuffa mål som tidsätts och utvärderas. Beatrice Ask har helt rätt, ni kommer inte att klara rekryteringen om vi är så smala som vi är i basen idag, säger Mikael Damberg.

Trots brister är det ingen som tror på förstatligande av räddningstjänsten.

– Däremot måste tillsynsfrågan tas på allvar. Staten har någon form av ansvar för att se till att den lokala nivån tar sitt ansvar. Där ser det väldigt olika ut och man kan ifrågasätta om tillsynen är tillräckligt kraftfull. Staten har ansvaret att säga att det här är en av de arbetsuppgifter kommunerna har och ska ta.

Han gav också besked om den nästan bortglömda 112-utredningen.

– Den utredningen kommer det nog inte att hända så mycket med. Annars hade det redan gjort det. Vi vill ta ett omtag och kommer att titta på det lite djupare. Det fanns förväntningar om att vi skulle riva upp allt och göra om, men vi måste göra det där lite varsamt för det är en väldigt viktig verksamhet som inte får gå snett. Vi kommer att återkomma.