Krav på systemledning kan komma i mars

Räddningstjänstutredningen som presenterades våren 2018 slog fast att ett av grundproblemen inom svensk räddningstjänst var förmågan att leda både komplexa och långvariga insatser.

Det är inte tillräckligt att varje kommun bygger sin egen förmåga. Ett av huvudförslagen blev därför att reglera området tydligare.

– Förslaget är att det införs en bestämmelse i LSO (lagen om skydd mot olyckor) som ålägger kommuner att samverka i större kluster för att hantera ledningen. Det är egentligen ett ganska stort ingrepp när staten säger att det är kommunerna som ska utföra det, men att de måste göra på det här sättet, säger Jan Wisén.

Han konstaterar att det på departementet jobbas intensivt med utredningens förslag.

– Målbilden är att det finns en proposition någon gång i mars, om det ska komma med i budgetprocessen. Inriktningen är att genomföra merparten av det som står i räddningstjänstutredningen, säger Wisén och fortsätter:

– En väldigt viktig signal från regeringen kom med budgeten i september; från 2021 tillförs 45 miljoner kronor till kommunalanslaget i syfte att åstadkomma systemledningen.

På ett möte i Karlstad där 52 kommuner diskuterade bildande av systemledning ansåg någon att det blir trots allt inte så mycket pengar per kommun. Mats Jansson, räddningschef i Södra Dalarna, var mer tillfreds:

– När vi räknar på vad Region Bergslagen kommer att kosta och i relation till vad staten föreslås skjuta till, då är statens del cirka en tredjedel av kostnaderna. Det är det perspektivet vi har, sade han.

Inrikesminister Mikael Damberg har flera gånger uttryckt att det inte finns anledning att vänta på beslut om systemledning, för det kommer. MSB är av samma åsikt.

– Vänta inte på föreskrifter från MSB. Det är nu ni har möjlighet att genomföra förändringen utifrån era förutsättningar. Och det sker mycket ute i landet, samverkanskluster diskuteras på ett sätt som jag aldrig upplevt, sade Wisén på mötet i Karlstad.

Hur många ledningssystem är det då rimligt att det kommer finnas i Sverige?

– Det finns inget facit. Men tio-tolv kanske om jag får gissa fritt.

Region Bergslagen som förslås ha ett ledningssystem omfattar i grova drag samma område som polisens område för Bergslagen, vilket Wisén tycker gör arbetet i regionen är extra spännande.

– Här finns en volym som är lagom, tillräckligt mycket händelser för att hålla rätt kompetens och det går att få ekonomi i det hela. Vi ser Bergslagen som förebild, lyfter arbetet som bra exempel och stöder det gärna. Dessutom är det första exemplet utanför storstäderna.

Ett gemensamt ledningssystem av större storlek ställer nya krav ansvariga chefer, MSB har därför konstaterat att det behövs en annan utbildning.

– Myndigheten har börjat se över hur befälsutbildningar ska se ut för att anpassas till ett sånt här system.

Anders Ahlström, tidigare brandchef i Uppsala, jobbar numera på MSB och har blivit projektledare för det treåriga arbetet med enhetligt ledningssystem (ELS). Han poängterade:

– Övergripande ledning har inget att göra med hur vi organiserar oss på kommunal nivå, där styr kommunerna organisering och verksamhet genom handlingsplanerna. Vi talar om övergripande ledning operativt, av en gemensam operativ organisation, det vill säga flera räddningstjänstorganisationers samlade utryckningsresurser.

Även om Uppsala är en relativt stor organisation konstaterar Ahlström att man inte hade haft kapacitet att klara en händelse som bränderna i Västmanland 2014 särskilt bra, tillräckligt övergripande förmåga saknades. Och i många mindre kommuner är den övergripande ledningen det samma som en person.

– När vi får större kapacitet och är några fler i arbetet från början, är det lättare bli ännu fler längs vägen. Är man en person är det frågan om startskottet över huvud taget går, det är lätt gjort att det kör ihop sig. 2018 var ett år med exceptionella händelser, men förväntningarna är att vi i framtiden ska göra bra ifrån oss vid liknande påfrestningar.