Insatsledaren i Hamre friades
En oenig tingsrätt friade insatsledaren från ansvar för det förstörda dricksvattnet efter branden i Hamre 2015. Rättens ordförande anmälde skiljaktig mening och anser att insatsledaren visade allvarlig oaktsamhet och bör dömas till ett högt antal dagsböter.
Branden inträffade i byn Hamre 3 januari 2015. Vid släckinsatsen användes A-skum och när det tog slut även B-skum som egentligen är avsett för att släcka petroleumbränder. Det visade sig sen att svårnedbrytbara så kallade PFAS-ämnen tagit sig vidare och förstört dricksvattenbrunnarna.
Insatsledaren åtalades för miljöbrott. Enligt åtalet var insatsledaren oaktsam när han använde ett släckmedel som är avsett för en annan typ av bränder utan att ta hänsyn till att det innehöll miljöskadliga komponenter.
Försvaret inriktade sig på att kunskapsläget kring PFAS var ett annat 2015 än det är idag.
Vid insatsen användes ett så kallats CAFS-system för att lägga på skum. Många räddningstjänster hade köpt in CAFS och både insatsledaren och kollegor som vittnade, berättade att företaget bakom systemet försäkrat att skummet var biologiskt nedbrytbart och ofarligt för miljön samt att det inte fanns några restriktioner att använda det på andra typer av bränder. Försvaret hävdade att det var den allmänna uppfattningen inom räddningstjänsten.
Miljödocent Anna Kärrman berättade att en snabb "googling" hade visat att medlet var långt ifrån ofarligt för miljön, men insatsledaren anser att han inte hade skyldighet att gå utanför räddningstjänsten för att ta reda på vad B-skummet innehöll.
Utifrån det som framkom om den bristande kännedomen om släckmedlets skadlighet var inte insatsledaren oaktsam enligt en majoritet av tingsrätten. Att kunskapen fanns utanför räddningstjänsten räcker inte, det ankom inte på insatsledaren att utreda om medlet var miljöskadligt och därför ska han frias.
Rådmannen, rättens ordförande, är av en annan mening. Den som släpper ut kemikaliska ämnen har ett ansvar att se till att det inte skadar miljön och att insatsledaren tog en risk när han använde B-skum. Eftersom insatsledaren i sin befattning har ansvar för sanering kan han inte undgå ansvar för att inte ha kontrollerat skadligheten. Genom allvarlig oaktsamhet har insatsledaren orsakat miljöskadan och ska dömas för miljöbrott.
Eftersom det gått en längre tid, insatsledaren är tidigare ostraffad och då gärningen inte skett med avsikt anser rådmannen att straffet ska stanna vid ett högt antal dagsböter.