Reportage

Bergslagen mot systemledning

Kravet att räddningstjänster måste ingå i en större systemledning kan komma från regeringen i mars.  Två månader senare kan det vara verklighet i region Bergslagen.

– Vi driftsätter i maj om vi får tillräckligt positivt gensvar, säger Mattias Larsson, ordförande i styrgruppen.

52 kommuner är tilltänkta medlemmar i Räddningsregion Bergslagen. Det handlar om alla kommuner i Dalarna, Värmlands och Örebro län, samt nio kommuner i Dalsland och Västmanland.

Regionen ska lösa behovet av en systemledning med muskler och uthållighet att klara omfattande räddningsinsatser.

De enskilda räddningstjänsterna kommer fortsatt att ha full kontroll över egna organisationen, var brandstationer ska finnas och hur de ska bemannas. Men vid behov kan deras arbetsområde bli avsevärt större.

– Vi är 60 personer som jobbat kontinuerligt med detta. Där vi är i dag beror på samtliga 17 räddningschefer som förmedlat sina tankar, säger Mattias Larsson, till vardags räddningschef i Arvika.

I utredningen "En effektivare räddningstjänst" föreslogs att det införs en bestämmelse i lagen om skydd mot olyckor (LSO) som ålägger kommunerna att samverka i större kluster för att hantera ledning av insatser.

– Det är egentligen ett ganska starkt ingrepp i kommunala självstyret, när staten säger att det är ni som ska utföra arbetet men också hur ni måste göra det, säger Jan Wisén, MSB.

Den politiska inriktningen är, enligt Wisén, att genomföra merparten av det som står i utredningen, och att en proposition om systemledning kan komma i mars.

– En viktig signal kom med regeringens budget i september, det anslogs 45 miljoner extra från 2021 i syfte att åstadkomma systemledning. Vi vet att det blir reglerat i lag och föreskrifter, så det finns ingen anledning att vänta, säger Wisén och fortsätter:

– Bergslagen är första exemplet på systemledning utanför storstäderna och ligger långt framme i processen. Vi ser Bergslagen som förebild, därför stöder vi arbetet på olika sätt.

Förslaget för att åstadkomma systemledning i Bergslagen innebär i korthet:

  • Räddningschef i beredskap är gemensam, kan befinna sig var som helst i regionen och förfogar över alla resurser.
  • Insatschef att tillgå vid stora och långvariga insatser, förslaget är tre i regionen.
  • Två befäl bemannar dygnet runt larm- och ledningscentral i Örebro, från 2022 i samverkan med polisen och andra blåljusorganisationer i gemensamma, nya lokaler. Vakthavande befäl kan stötta vid insats, men framförallt alltid ha överblick över regionen. Larmbefäl ska stödja ledningen på skadeplats och SOS Alarms larm​operatörer. Bemanningen löses med deltidstjänstgöring för redan anställd personal i regionen.

– Vårt förslag är att ha tio personer per befattning som bemannar i centralen, säger Magnus Bern, Nerikes Brandkår och sammankallande i arbetsgruppen.

De insatsledande funktioner som finns i respektive räddningstjänst ska fortsätta att fungera som tidigare.

– Det ska inte regionen lägga sig i. Vinsten är att insatsledaren kan koncentrera sig på ett larm, behöver inte vara i beredskap för fler. Det sköter ledningssystemet i övrigt.

Styrgruppen med alla räddningschefer i regionen kommer fortsätta besluta om verksamhetens inriktning när systemledningen är i drift, en person är en röst.

Vid en träff i Karlstad under hösten informerades kommunpolitiker mer ingående om planerna. Behovet av systemledning verkade de flesta överens om. Viktiga frågor som lyftes rörde ekonomi, juridik, politisk insyn och att det vid beslut om medverkan tas likalydande beslut i respektive fullmäktige.

Fördelar som nämns är att samarbetet även kan ge synergier inom utbildning, övning, förebyggande med mera. Arbetsgruppen har en lång utvecklingslista.

Det är inte klart att det blir 52 kommuner i regionen. Exempelvis diskuterar Västra Mälardalen (Köping, Arboga, Kungsör) samgående med Mälardalens förbund, Dala Mitt (Borlänge, Falun, Ludvika, Gagnef, Säter) har inte tagit ställning.

– Det finns några som ser tidsplanen omöjlig, kanske vill gå in 2021. Det kan ställa till det med bemanningen i början, men annars ser vi inga hinder att ta det i etapper, säger Magnus Bern.

Räddningstjänsterna tycks ha dragit samma erfarenheter som regeringen av Västmanlandsbranden 2014 och de ännu mer omfattande skogsbränderna 2018.

– Om jag skulle förklarat den här resan för min organisation för fem år sedan, då hade det sett helt annorlunda ut, varit mycket kritik och motstånd. Men efter vad vi varit med om möts jag mestadels av entusiasm, även om det finns utmaningar och detta inte blir lätt, säger Mats Jansson, räddningschef Södra Dalarna.

SÅ TYCKER VI

Birgitta EvenssonBirgitta Evensson, kommunchef, Årjäng
– Jag ser väldigt positivt på det. Vi hade kommit ganska långt i ett försök till samarbete med Bengtsfors, Åmål och Dals Ed. Och precis när vi förstod att vi är för små för att få ihop det, då kom det här väldigt lägligt. Det finns ingen väg tillbaka.
– Men jag blir lite orolig om det är vissa som inte tänker gå med. Årjängs vinst är att vi får alla ledningsnivåerna. Med två deltidsstationer, tre fast anställda och delad räddningschef i beredskap med Dals Ed är vi sårbara. Vi vinner uthållighet, och allt annat som exempelvis upphandlingar.

Tobias ErikssonTobias Eriksson, kommun-politiker, Sunne
– Själva upplägget är bra, när krisen kommer behövs styrka och funktion för att fungera, och där har vi brister. Men jag vill se mer kring förslaget, få en genomborrning av faserna i genomförandet och hur vi ska samverka. Kringeffekter som utbildningsinsatser är intressant, det vet jag att grannkommuner likaväl som vi har bekymmer med.
– Ekonomin är viktig, kommer alla som är föreslagna att gå med, och vad blir effekten av de kronor vi går in med? Och hur är insynen, den politiska styrningen så att alla har möjlighet att påverka? Blir det ett insynsråd? 

Christian RådénChristian Rådén, räddningschef, Bengtsfors
–  Förslaget är bra. Lite speciellt för oss i norra Dalsland som tillhör Västra Götalands län. Men här startas något från grunden, här finns för oss som liten kommun en ödmjukhet från de stora förbunden. Vi får vara med och påverka, man värnar om de lokala förutsättningarna och alla har lika mycket mandat.
– Vinsten för oss är förstås systemledningen. Det fungerar i dag på ledningsnivå ett och två, räddningschefen är systemledningen egentligen, men många gånger krävs att det fungerar på nivå tre och fyra.

Henric HelanderHenric Helander, räddningschef, Åmål
– Väldigt positivt. Vi hade i Åmål en stor industribrand 2017 där det i utredningen konstaterades att i ledningsnivå duger vi inte till. Då började vi sondera terrängen. I samma veva var det fler som kände samma sak i Värmland. Nu sitter vi här, och har nästan ett system på plats.
– Största vinsten för oss är utökad och strukturerad ledningsorganisation, effektivare räddningsinsatser. I förlängningen blir det lättare att kompetensförsörja när vi kan erbjuda ett större sammanhang. Vi får synergieffekter för övning, förebyggande.