Bättre samlad kraft med enhetligt ledningssystem
Målet är likhet i organisation, arbetssätt, nomenklatur – egen och samlad kraft ska ökas. Det handlar om ett projekt för enhetligt ledningssystem inom kommunal räddningstjänst som MSB startat.
– Behoven har man sett sedan Västmanlandsbranden 2014 och de har aktualiserats än mer nu, säger Ulrika Lindmark, MSBs projektledare och till vardags ställföreträdande räddningschef i räddningstjänsten Syd.
Projektet är treårigt, har startat i år och planeras gå i mål i slutet av 2021 med en formulerad ledningsdoktrin.
Det handlar bland annat om att leda komplexa insatser, skala upp insatser, uthållighet vid längre insatser, sammankoppla ledningsnivåer, förmågan att hjälpa varandra, ta emot förstärkningsresurser, ledning under höjd beredskap.
Övergripande mål för projektet är ett enhetligt ledningssystem som stärker förmågan att genomföra effektiva räddningsinsatser.
Det tycks harmonisera med räddningstjänstutredningens krav på systemledning.
– Direktiven för projektet skrevs innan slutsatserna i utredningen presenterades, men de och skogsbränderna ifjol har gett extra kraft till projektet säger Ulrika Lindmark.
Arbetet hänger samman med gemensamma grunder för samverkan och ledning.
– För att komma vidare i aktörsgemensamma arbetssätt måste vi även titta på det aktörsinterna. Polisen har jobbat med det, räddningstjänsten måste göra det innan man kan ta nästa steg i gemensamma grunder.
Ska det ske i samklang med polisens arbetssätt?
– Ja och nej. Det ska vara anpassat för räddningstjänsten, men måste synkronisera med polisen och andra samverkande aktörer.
Det konstateras i projektplanen att mycket av ledningsutvecklingen under de senaste åren drivits av enskilda organisationer. Organisationer har vuxit, större ledningssystem byggts upp. Samtidigt saknas det en bild av hur det ser ut i de räddningstjänster som jobbar minst med ledningsutveckling.
Det har bidragit till en mer osammanhängande utvecklingsprocess och påtaglig diversifiering. Ledningssystem ser olika ut i olika räddningstjänstorganisationer, vilket tenderar att skapa konflikter i gränsskikten mellan systemen.
Samtidigt finns det behov att utveckla övergripande ledning vid flera samtidiga räddningsinsatser och beredskapshantering.
– Det här är ett jättejobb att pussla ihop. Det ska, oavsett riskbilder, passa alla från de stora räddningstjänsterna till de små – vad som behöver vara enhetligt och var det ska finnas möjlighet till skillnader. Men behoven av ledning, samverkan och koordinering av insatser ser likadan ut för alla.
Det framhålls att kommunal räddningstjänst måste betraktas som en del av en större helhet, att gränsytor mot andra aktörer omhändertas under såväl utveckling av förmåga som vid samhällsstörningar.
En rad utvecklingsarbeten och projekt pågår inom området, vilka det ska tas hänsyn till i det fortsatta arbetet. Det kan handla om förstärkningsresurser, stabsmetodik, gemensamma grunder för samverkan och ledning, nya utbildningskoncept för räddningsledning.
– Det pågår flera projekt inom MSB, men också många utvecklingsarbeten i branschen. I vårt arbete måste vi vara öppna för vad som händer ute i landet.
Samtidigt ska projektet utgå från etablerade metoder och modeller, ledningssystemet baseras på erfarenheter från praktiken och forskning.
I år inventeras behov, bland annat via två workshopserier. Det ska tas fram en grundkonstruktion som övergripande beskriver ledningssystemet.
– Det är som ett skal vi behöver bygga, därefter kan vi fördjupa arbetet inom delområden. Vilka områden det blir vill vi hålla öppet.
Vad blir slutresultatet?
– Ett ledningssystem som kommer att beskrivas i en rapport eller ledningsdoktrin. Det ska kunna ligga till grund för vägledningar, utbildningsunderlag och eventuellt leda till förändringar av föreskrifter.
Projektet kommer att drivas i nära samarbete och samverkan med bland annat SKL, räddningstjänster, kommuner, länsstyrelser, polis, försvarsmakt, och ambulanssjukvård/landsting. Arbetet är kostnadsberäknat till 25 miljoner kronor.
PROJEKTGRUPPEN
- Ulrika Lindmark, MSB/Rsyd (projektledare),
- Jan-Anders Holmlund, MSB (biträdande).
- Övriga från MSB: Pia Håkansson, Erik Cedergårdh, Heléne Nilsson, Christian Uhr, Sandra Danielsson och Anders Forsell.
- Från räddningstjänster: Peter Arnevall, Storstockholm, Mattias Larsson, Arvika, Matilda Gustavsson, Storgöteborg, Jonas Petri, Höglandet och Thomas Winnberg, Kiruna.
- Övriga är: Mathias Ericson, Göteborgs universitet, Magdalena Granåsen och Marie Olsén, Foi, Tove Frykmer, Lunds tekniska högskola, Ola Fredriksson, Polisen samt Samuel Koelega, SOS Alarm.