Öppen vindslucka gav ny brand och större skador
Vid en vindsbrand i ett trevåningshus i Stockholm i mars 2017 hade avveckling av resurser inletts i eftersläcknings- och bevakningsskedet när man fick en återantändning i ett förråd på tredje våningen.
Larmet om branden kom in 12.20 och vid 14.30-tiden påbörjades nedtrappning för att vid 15.30 anse att branden var helt under kontroll.
Någon gång mellan 17.00 och 18.00 började det brinna i förrådet och vid 18-tiden upptäcktes branden efter en ljudlig smäll.
Insatsen trappades upp igen och fler resurser begärdes till platsen. Dörren in till förrådet hade brunnit igenom och branden var så kraftig att rökdykarna fick sitta en halv trappa ned och kyla brandgaserna innan släckning kunde ske.
Även luckan till vinden upplevdes vara bortbränd efter branden i förrådet, men det konstaterades senare att den stod öppen.
Den troligaste orsaken till att det började brinna i förrådet är att brinnande eller glödande material trillat ned genom vindsluckan i samband med eftersläckningen på taket.
Den andra eftersläckningen fortsatte under natten och insatsen avslutades först morgonen efter. Då hade man förutom de tidigare skadorna på byggnaden även fått kraftiga rökskador i två lägenheter i trapphuset eftersom dörrarna till dessa stått öppna för att ventilera. Lägenheterna hade tidigare satts under övertryck för att hindra att rök spreds in under eftersläckningen när branden på taket ansågs under kontroll.
I reflektionerna från händelsen konstateras att branden troligen hade kunnat förhindras om luckan till taket hade stängts under eftersläckningen, eller att branden kunde begränsats om man haft kontinuerlig bevakning av trapphuset.
Det senare borde skett oavsett eftersom dörrarna in till lägenheterna var uppställda och brandcellsgränserna därmed brutna.
Utredningen konstaterar att överlämning av sektorsansvar under insatsen upplevts som bristfällig och att det troligen är det som lett till att det inte genomförts någon bevakning av trapphuset.
Överlämning mellan räddningsledare gjordes muntligt trots att det enligt rutin ska göras skriftligt. Det påverkade informationsöverföring kring vilka beslut som fattades och vad som vidtogs i respektive sektor.
– Trots erfarenhet och stora resurser skedde en olycklig återantändning. Ett femtiotal brandmäns goda ansträngningar och resultat grumlas delvis av att vi glömmer att stänga en lucka. Det sporrar oss till förbättringar, säger Anders Palm, enhetschef ledning Storstockholm, och fortsätter:
– Vi har erfarenhet av vindsbränder, rutiner för överlämning och noggranna stabsgenomgångar – och vi lär oss hela tiden nytt. Av totalt 2 837 bränder 2017 hade vi två återantändningar.