Olyckan ur ny synvinkel

Det faktum att riksdagen uppmanat regeringen att ta fram en nationell drönarstrategi stärker framtidsbilden. Frågan bereds nu i regeringskansliet.

– Ska vi klara utmaningen med en nationell strategi så ska den tillgodose utmaningar inom säkerhetsområdet och de branschutmaningar som finns. Då krävs ett gediget arbete. Därför kommer jag nogsamt bereda frågan, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth i en interpellationsdebatt.

Den vägledning som MSB tagit fram har räddningstjänstens nytta i fokus, men man ser att drönaranvändning kommer att behöva diskuteras bredare.

– Om två år ska vi ha en stor totalförsvarsövning, sannolikt  kommer då både militär och civila använda drönare. Då borde vi vara koordinerade i luftrummet för gemensam övning, eller än värre för att klara höjd beredskap, säger Stefan Haggö, lärare på Revinge.

Han tror att det 2020 finns transpondrar – som sänder och tar emot signaler – för drönare, vilket gör att man kan se var andra drönare hör hemma och avgöra dess syften.

– Det är väl bara en tidsfråga innan vi har drönare över oss från någon som vill oss illa. För att hänga med i utvecklingen kan vi inte införa mer förbud. Vi behöver reglera användningen, göra den så säker som möjligt. Då kan vi också se till att forskning, utveckling och försäljning stannar i Sverige, säger Stefan Haggö.

Eftersom användandet av drönare ökar kraftigt kommer säkert också metoderna att utvecklas, menar Stefan Haggö.

– Vi kan vid en dynamisk händelse få aktuella lägesbilder till dem som ska analysera situationen. Men vid exempelvis en skogsbrand kanske hjälp med analys till och med kan ske av en specialist i en annan del av världen. Så fungerar det inom sjukvården ibland där läkare på annan plats ger råd till den som utför en operation.

Flera lagar påverkar användandet av drönare och många räddningstjänster ser regelverken som ett motstånd, eller åtminstone en hög tröskel.

– Räddningstjänster har jobbat var och en för sig med hur drönare ska användas, nu försöker vi samla oss. Men vi behöver ett tillstånd som omfattar alla regelverk, säger Roger Landelius, Västervik.

Transportstyrelsen ändrade 1 februari luftrumsreglerna, vem som får flyga. Privatpersoner kan numera flyga utan tillstånd, medan räddningstjänster och andra myndigheter är undantagna från reglerna och behöver tillstånd, vilket räddningstjänster ifrågasätter.

– Avsikten är att tillstånden ska förenkla, kunna skräddarsys så de passar verksamheten. Och tillstånden är enkla att söka, säger Erik Jangren, Transportstyrelsen.

Lantmäteriet ansvarar till land för lagen om geografisk information som bland annat hanterar vilka bilder som får spridas och till vem.

– Lagen pekar bara på totalförsvar och rikets säkerhet, om det inte berörs kan vi inte neka tillstånd. Problemet är att vi inte har en nationell, gemensam definition för totalförsvar som är relevant. Tolkningen i dagsläget har vi fått från Must (militära underrättelsetjänsten), säger Arne Bergquist, Lantmäteriet.

För räddningstjänst och motsvarande myndigheter finns undantag i samband med operativa insatser, men för utökad användning krävs tillstånd.

MSBs övningsfält i Revinge har ett sådant tillstånd. Stefan Haggö, en av pionjärerna på området, har använt drönare i utbildningen sedan 2015, för att öka kunskap och inspirera.

Han anser att lagstiftningarna behöver samordnas.

– Lagstiftningar sker i sina egna stuprör. Det måste finnas någon som tar hänsyn till det som lagstiftarna inte tar hänsyn till. Lagarna behöver ändras så de främjar användning av drönare vid räddningsinsats. Det är ju ett gott syfte.

Använder ni drönare?

Lennart Liljeroth, Storgöteborg
–Vi har ingen egen drönare, tycker lagstiftningen är ett hinder och det ser inte ut att ha blivit enklare. Det är enkelt för kommersiella och privata att använda drönare, men vi måste skriva avtal. Jag förstår inte den logiken. Det borde vara tvärtom att vi slapp tillstånd, att vi lovar följa lagen borde räcka. Jag ser många användningsområden för drönare, som eftersök, bränder, kemolyckor. Samtidigt är det inte många händelser på ett år och svårt att hålla kompetensen. Vi har skrivit avtal med Stenungsund.

Håkan Månsson, Syd
– Vi har använt drönare vid ett 20-tal larm, övervägande brand i byggnad men även någon keminsats. Vårt tillstånd gäller kameraövervakning på skadeplats. Men vi har inte tillstånd att använda drönare vid övning utanför eget område, det begränsar oss. Samtidigt har en annan räddningstjänst i vårt län fått sådant tillstånd av länsstyrelsen.

Roger Landelius, Västervik
– För tre-fyra år sen beslutade politikerna att vi skulle skaffa drönare för eftersökning av försvunna personer, det blev tre stycken för enklare användning. Vi har inte använt dem så mycket praktiskt än, men de har nyttjats vid några skogsbränder, utsläpp i havet, och kommunen ska använda dem inför byggande vid naturvårdsinsatser. Vi har tio utbildade piloter, de bistår räddningsledaren som granskar bilderna i realtid. För framtiden är det svårt att se vad nya regler innebär. Tyvärr finns ingen samstämmighet, 21 länsstyrelser behandlar ansökningar olika.