Kunskaperna måste öka
– Det finns mer än ett exempel från bränderna i år att elden har varit under kontroll och sedan blossat upp igen. Det är tragiskt att man haft branden nertagen och sen missat eftersläckningen.
Det berättar Anders Granström, skogsbrandsexpert vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå.
Han har fått i uppdrag av MSB att analysera väder- och bränslemässiga förhållanden och försöka komma fram till varför vissa bränder blivit stora och varför vissa kunnat tas om hand av räddningstjänsten.
Anders Granström fick uppdrag av MSB även efter branden i Västmanland 2014 och vid en jämförelse skulle han säga att väderförhållandena var ännu värre då.
– Den här sommaren har det sällan varit någon stark vind. I Västmanland var det en eftermiddag med riktigt stark vind och det gjorde hela skillnaden då. Det speciella i år är de många samtidiga bränderna. Det har varit en lång period av brandväder men de stora bränderna har tänt inom ett eller två dygn och det antyder att man inte haft resurser att rå på dem. Samtidigheten sprider ut resurserna.
Han är i inledningen av sitt arbete men vid flera av bränderna har han kunnat konstatera vissa mönster. Bränder har varit släckta men blossat upp igen senare.
– Om man släcker med helikopter krävs en kombination med fotfolk. I bland är branden nertagen med helikopter men det har inte funnits några slanglinjer på plats. Det krävs en hel del resurser för att få ut personal och slang. Det har också hänt att man släckt ner men lämnat för tidigt eller att man inte haft tillräckligt med folk för att göra färdigt, säger Anders Granström.
Rickard Hansen, skogsbrandsexpert på MSB, och den som författat den senaste boken om skogsbrandssläckning, anser att kunskaperna måste öka på alla nivåer. Vid en jämförelse med andra stora händelser som en kemikalieolycka är risken att det blir väldigt mycket stab och ledning.
– När man sätter sig ner och ska utvärdera tenderar det att bli en fråga om stab och ledning. Själva ämnet som sådant med kunskap och taktik är det inte lika mycket fokus på. Vid kemikalieolyckor är det förutom stab och ledning minst lika viktigt att du kan räddningskemi.
Stab och ledning är viktigt, men han hoppas att det blir lite fokus på skogsbrand.
– Vi har ett förhållningssätt till hur vi släcker skogsbränder under normala somrar som vi bör fundera på nu, fungerar det under såna förhållanden som vi hade i somras? Risken är att vi försöker släcka de stora skogsbränderna på samma sätt som de små och det fungerar inte.
I Sverige har vi hittills haft "snälla" förhållanden och oftast tillräckligt med resurser. Räddningstjänsterna behöver ställa in sig på att det i framtiden oftare blir utdragna insatser.
– Om jag som räddningsledare inser att med de resurser jag har inte kan rå på branden idag och inte den närmaste tiden, då kanske det är bättre att ha ett defensivt förhållningssätt och vänta till vädret blir bättre. Såvida det inte finns bebyggelse men då får jag satsa på att skydda den. Vissa dagar är naturen starkare.
Att störa bränder kräver mycket resurser i både tid och rum.
– Det de gör i andra länder, framför allt USA, är att om de tappar branden vid första snabba insatsen då går det in i en fas där man laddar upp med mycket resurser och börjar planlägga. Det sker lugnt och metodiskt och man är inställd på att det kommer att ta veckor, månader. Det är detta tidsperspektiv som vi i fortsättningen bör ställa in oss på i Sverige.
Där kunskaperna behöver utvecklas är bland annat tolkningen av brandriskprognoserna.
– Vad säger de olika indexen och hur kan man tolka dem, vilket brandförlopp kan vi förvänta oss, ska vi vidta några beredskapsåtgärder? Bland det viktigaste är en snabb förstainsats och då gäller det att ha höjt beredskapen.
Ett annat område är flygande resurser.
– Då kanske vi ska använda helikoptern för att transportera ut brandpersonal i förstaskedet så man snabbt får ut folk. En eventuell beredskapsläggning av flygande resurser öppnar upp för ytterligare möjligheter. Exempelvis kan räddningstjänsten i första skedet få ut brandpersonal med helikopter och slagkraftigt slå ner branden på samma gång som vattenbombning sker. Det känns lite skakigt att vi var så beroende av slang som vi var. Det finns en rad olika metoder för att bekämpa skogsbränder, frågan är hur många metoder som användes i sommar? Det kanske är läge att utöka verktygslådan.