Kommuner tvingas in i systemledning

Det är några av förslagen i utredningen En effektivare räddningstjänst som ska redovisas sista juni, men som utredaren Jan-Åke Björklund gav en förhands om under Brand-konferensen.

– Vi bygger på tankarna som fanns i LSO om målstyrning, men gör det mer konkret. Handlingsprogrammen ser jag som räddningstjänstens åtaganden mot medborgarna, det här ska vi klara. MSB får föreskriva om handlingsprogrammens struktur, vad de ska visa. Innehållet är kommunernas ansvar. Det blir lättare för staten att utöva tillsyn om handlingsprogrammen har samma struktur och underlättar jämförelser kommuner emellan.

Det ställs större krav på att beskriva insatsförmågan. Man ska inte bara kunna visa sin grundförmåga, utan även hur man klarar stora händelser.

Alla räddningstjänstorganisationer måste ingå i en systemledning, ha tillgång till ledningscentral, ständig beredskap osv. MSB föreslog att utredningen skulle titta på huvudmannaskapet men det ingick inte i utredningsdirektivet.

– Jag tycker ändå att man i utredningen lyckats trycka på där det brister och de brister som identifierades är på ledningsnivå. Förmågan att leda, skala upp och förmågan att skapa uthållighet i ledning. Det finns ett skarpt förslag där man faktiskt naggar lite på det kommunala självstyret och säger att här kommer staten att genom föreskrift att tvinga in kommunerna i en systemledning och det tror jag är ett av de mest verkningsfulla förslagen i utredningen. Det kommer att höja vår förmåga att leda insatser, säger Jan Wisén, MSB.

Jan-Åke Björklund är nöjd med utredningens arbete.

Experterna och referensgruppen med politiker ställer sig alla bakom förslagen.

– Framförallt har jag träffat i stort sett alla räddningstjänster, facken, de privata, och de gillar det här. Vi har bara en enda avvikande uppfattning och det är länsstyrelsens företrädare som tycker att länsstyrelsen ska ha kvar ansvaret för tillsynen. Min uppfattning är att de många förslagen ger förutsättning för en bättre räddningstjänst. Hur bra det blir beror på hur bra kommunerna och räddningstjänsterna kan ta hand om det.

Utredningen går ut på remiss före sommaren och målet är att förändringarna ska träda i kraft 1 januari 2020.

Räddningstjänstutredningen i korthet

Räddningschef

Räddningschefens ställning stärks. Kravet på att räddningschefen ska vara räddningsledare tas bort, men i gengäld utgår alla befogenheter från räddningschefen.

– Räddningschefen utser behöriga att vara räddningsledare; utser andra, men kan utse sig själv. Alla beslut om ianspråktagande av enskilds rätt eller ta resurser från andra myndigheter utgår från en räddningschef som bestämmer men kan delegeras. Det är viktigt att allt startar hos räddningschefen.

Ett kompetenskrav införs.

– I dag är det brandingenjörsexamen med MSBs påbyggnadsår som är det mest relevanta, men vi ser till att det blir fler vägar att rekrytera räddningschefer. Vi föreslår att MSB tar fram en ledningsutbildning för räddningstjänsten. När den är klar ska det vara krav på att man har genomgått den ledningsutbildningen för att kunna bli räddningschef.

Rökdykning

– Rökdykarreglerna är jätteviktiga och självklart ska skyddet för de anställda vara minst lika bra som idag, om inte bättre. Men reglerna har sitt ursprung ganska många tiotal år tillbaka. Teknisk utveckling och organisationsförändringar har hämmats av hur det tillämpas idag. Arbetsmiljöverket tillsammans med MSB, SKL och de fackliga organisationerna får i uppdrag att se över detta utan att rucka på säkerheten.

Förebyggande

I dag finns ett övergripande statligt mål för hela räddningstjänsten.

– Vi föreslår ett mål i lagen även för det förebyggande arbetet av samma övergripande karaktär. Sen får det konkretiseras i handlingsprogrammen. Dessutom föreslår vi att MSB ska få föreskrivningsrätt om kommunernas tillsyn för att det ska bli likvärdigt över landet. Vi föreslår att kravet på skriftlig redogörelse tas bort. Det är ett stort besvär för företagen, det är administrativt bekymmersamt för räddningstjänsten och det ger egentligen ingenting.

Tillsyn

Utredningen konstaterar att länsstyrelsens tillsyn över kommunerna inte fungerar.

– Hela systemet bygger på att det finns en stark statlig tillsyn. I hela landet finns knappt sex tjänster totalt på länsstyrelserna för tillsyn. Ofta är det svårt att rekrytera och vi väljer MSB.

Överta insats

När de lokala resurserna inte räcker till vid omfattande insatser kan länsstyrelsen ta över. Utredningen vill att den uppgiften  ska ligga hos MSB.

– Det allra bästa vore om det blir den högre regionala nivån med civilbefälhavare i sex regioner, men i avvaktan på det är MSB bättre än länsstyrelsen.

Samverkan – IVPR

När det gäller samverkan har utredningen bland annat tittat på frivilliga. I dag måste den som ingår i en kommunal räddningsinsats vara kommunalt anställd. Det finns undantag och utredningen vill införa ytterligare ett.

– Vi inför ett fjärde undantag: inleda insatser. Vi kallar det IVPR, i väntan på räddningstjänst. Man kan skriva avtal med väktare, organisationer, företag eller frivilliga om man vill. Det är en linje som vi tror mycket på. Det handlar om att använda samhällets samlade resurser och idag är det en gråzon. Det görs en del såna saker idag, en del är olagligt, en del är lagligt .

Rekrytering

Rekryteringsproblemen handlar mest om deltid och är kommunernas ansvar.

– Vi föreslår ändringar i regler så att A-kassan inte blir ett hinder. MSB får ett stadigvarande uppdrag att på nationell nivå verka för rekrytering av deltidare, ta fram goda exempel och såna saker. Jag tror det finns ganska mycket i vår utredning som kommer att underlätta rekryteringen, säger Jan-Åke Björklund.