"Hjälper till att göra insatsen effektivare"

– Sedan vi tagit upp frågan har vi sett att det bara växer. Räddningstjänster har fått upp ögonen för att det är ett bra verktyg. Den löser inte hela uppgiften, men hjälper till att göra räddningsinsatsen effektivare, säger Andreas Berggren, på MSBs räddningstjänstenhet.

MSB har tagit hjälp av Foi och Rise (tidigare SP) för att förverkliga  UAS-vägledning för räddningstjänst.

– Det här är levande material, om vägledningen överlever några år så.., säger Thomas Mårtensson, Foi.

UAS står för Unmanned Aerial Systems och är en av flera gångbara benämningar på hela systemet, inte bara farkosten.

– Säger man drönare tänker man alltid på något som flyger i luften. Men den kan även färdas på marken eller under vattenytan, säger Stefan Haggö, lärare på Revinge, som tidigt såg teknikens möjligheter.

Vägledningen tar ett grundligt grepp på användningsområden, lagar, tillståndskrav, klassificeringar med mera. Några exempel:

• Listning av olika system av drönare. Vilken kapacitet de har och hur de kan användas, vilka sensorer de kan utrustas med.
• Lagar och regler för användning. Var och hur man får flyga, vilka tillstånd som krävs, vad som gäller för spridning av bilder, exempel på hur man söker tillstånd.
• Att tänka på vid inköp av drönare. Vad är behovet, ta fram flygorganisation, utbildning av personal.
• Användning på skadeplats, före under och efter flygning.
• Vid vilka insatser kan drönaren göra nytta? Exempel på scenarion och användningsområden.
• Omvärldsanalys, hur utvecklingen ser ut i andra delar av världen.

Nyfikenheten på drönare gör kanske att en del gör inköp utan att riktigt tänkt igenom hur den ska användas, och inte kan nyttja alla möjligheter. Exempelvis om drönaren ska ge information att analysera, inte bara vy för ögonblicket.

– Man behöver lägga lika mycket tid på att lära sig hantera och analysera data som att utbildas på att köra drönaren. Annars finns risk att man inte förstår vad som visas. Eller så riskerar man använda fel sensor. En vanlig kamera är bättre än ingenting, men det går inte att utläsa mer data om det inte är rätt sensor. Vägledningen är viktig för att lära sig det, säger Stefan Haggö.

Vad kostar en drönare som kan göra nytta?

– För 15 000 kronor får man en med högupplöst kamera, ett komplett system kostar ungefär 20 000. Då klarar man både stillbild och filmning samt har ett extra batteri.

När MSBs räddningstjänstenhet började titta på drönare fanns inte budgeterade medel eller uttalade mål för arbetet. Kunskap hämtades in från andra delar av myndigheten, inte minst från Stefan Haggö, och det skapades en bild av möjliga användningsområden.

2017 fick man pengar från krisberedskapsanslaget (2:4), bland annat för att ta fram vägledningen.

–Nu har vi mandat att driva frågan, arbetet är prioriterat på MSB. Men vi klarar det inte utan räddningstjänsterna, säger Andreas Berggren.