EU ska höja kapaciteten

Nu planerar EU att höja kapaciteten och bygga en ny resurs, rescEU, med bland annat skopande plan.

EU-kommissionens förslag ska behandlas under hösten. Ett inrättande av rescEU innebär dels en insatsreserv på europeisk nivå som EU har kontroll över, dels att medlemsländerna med ekonomiskt stöd av EU höjer sin egen kapacitet och dessutom kan bidra mer i hjälp till andra länder.

– EU kan inte stå vid sidan av och titta på när våra medlemsländer drabbas av naturkatastrofer och behöver hjälp. När en katastrof inträffar vill jag att EU ska erbjuda mer än kondoleanser, säger EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker på EUs hemsida.

Behovet av mer resurser blev tydligt för EU förra sommaren när ett antal länder i södra Europa drabbades av stora skogsbränder. Portugal efterfrågade hjälp, men det frivilliga stödet uteblev eftersom andra EU-länder behövde sina resurser på hemmaplan.

De direkta kostnaderna för bränderna i Portugal beräknas till 600 miljoner euro, vilket motsvarar 0,34 procent av landets BNP. I Europa förstördes över en miljon hektar skog.

Bara under 2017 dog fler än 200 personer i naturkatastrofer i Europa. 2016 låg kostnaderna för skador efter naturkatastrofer på 10 miljarder euro.

EUs civilskyddsmekanism baseras i dag på att EU samordnar frivilligt stöd från medlemsländer till det land som begärt hjälp. De senaste åren har förmågan att hjälpa varandra prövats hårt när flera länder samtidigt drabbas av samma typ av katastrof.

– Vårt nuvarande system för katastrofinsatser i frivillig form har nått sin gräns, när vi samtidigt utsätts för katastrofer i flera länder räcker det inte till. Utmaningarna har förändrats och då måste även vi förändras. Inget medlemsland ska stå ensamt i en krissituation och jag tror rescEU är realitet i slutet av året, säger Christos Stylianides, EU-kommissionär med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering.

I EUs insatsreserv ska finnas skogsbrandsflyg, högkapacitetspumpar, sök- och räddningsresurs och fältsjukhus med grupper för akutsjukvård. EU ska ha operativ kontroll över resurserna och besluta om användning, insatspersonal rekryteras från medlemsländerna.

Samtidigt ska EU hjälpa medlemsländerna att stärka sin nationella kapacitet genom att till 75 procent finansiera anpassning, reparation, transport och drift av befintliga resurser.

Förutom att länderna blir bättre rustade vid katastrofer, blir de nationella resurserna förstärkning i en gemensam europeisk civilskyddspool för katastrofinsatser.

När resurserna i poolen inte räcker till ska EUs egen insatsreserv kunna sättas in. I det pågående arbetet ingår även förstärkning av förebyggande arbete i medlemsländerna.

Christos Stylianides besökte Färila, nära den största svenska skogsbranden i sommar. Där stod inte Sverige ensamt och han imponerades av insatsen och samarbetet.

– När Sverige begärde hjälp kontaktade vi tolv länder och omedelbart visades ett rejält intresse att hjälpa till så snabbt som möjligt. Här ser vi europeiska medborgare slåss tillsammans mot bränderna, ytterligare ett exempel på praktisk europeisk solidaritet. Det vi sett här är en stor prestation. Men nu behöver Europa rescEU som en säkerhet när nationella kapaciteter är överbelastade, sade Stylianides.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson besökte Färila tillsammans med Stylianides och sade:

– Vi är helt överens när det kommer till nödvändigheten av att bygga en sådan kapacitet, vi anser också att en del av kapaciteten ska placeras i de norra länderna.

Stylianides kommenterade:

– Vi behöver på ett väldigt detaljerat sätt se hur vi kan öka kapaciteten i norra Europa. Utrustning bör placeras nära högriskområden och vi behöver definitivt en del utrustning i norr. Men det är inte för politiker att besluta, utan för experter.

Till Sverige mobiliserades över 360 personer, flygplan, helikoptrar och fordon via EUs civilskyddsmekanism. Enligt EUs beräkningar omfattande insatsen 815 flygtimmar och 8 822 vattenbombningar.

Här under en tabell över det internationella stödet under den svenska skogsbrandssommaren: