"Vi slängde in två släckgranater som startade två nya bränder"

Enligt uppringaren rök det kraftigt från taket efter att husägaren försökt att bränna bort ett getingbo på vinden.

Deltidsstyrkan i Oskarström består av en styrkeledare och fyra brandmän. Vid larmet kom ytterligare en brandman genom fri inryckning.

Befälet anlände först som Fip (första insatsperson). Branden bedömdes vara i villans vindsutrymme.

Två släckgranater användes och kastades in på vinden via en vindslucka inomhus. Granaterna bedömdes ge god effekt. När släckbilen anlände några minuter senare, påbörjades invändig rökdykarinsats i syfte att hitta branden och vädra ut vindsutrymmet.

Fler resurser kom från Halmstad respektive Harplinge. Förutom insatsledare fanns ytterligare släckenhet samt högfordon, tankfordon och skärsläckare.

Rökdykarna på vinden hittade flera brandhärdar. Det visade sig att två av dem berodde på släckgranaterna, vilka antänt kutterspån och annat brännbart på vinden på grund av den värme granaterna alstrar. Branden hade även spridit sig vidare upp i takkonstruktionen och i tjärpappen under själva yttertaksbeklädnaden.

Utifrån förbereddes insats med skärsläckare från högfordon vilket måste koordineras noga. Personal får inte finnas i det riskområde som uppstår när skärsläckare används. Branden släcktes vart efter, i huvudsak med hjälp av dimspikar och X-fog inne på vinden. Efter hand som branden bedömdes vara under kontroll, kördes även PPV-fläkt för bättre arbetsmiljö på vinden.

Skadorna efter branden blev förhållandevis begränsade, trots flera brandhärdar. Mindre brandskador noterades på olika platser i vindsutrymmet samt mindre delar av tak och vindskiva. Vissa vatten- och fuktskador uppstod i det isoleringsmaterial i form av kutterspån som fanns på vinden.

Insatsledaren Lars-Inge Johansson vid räddningstjänsten i Halmstad sammanfattade lärdomarna: "vi slängde in två släckgranater som startade två nya bränder".

Lärdomarna från denna insats rör hur man på bästa sätt använder olika släckmetoder, hur och när släckgranater bäst används och vid vilka tillfällen de kanske ska undvikas.

Verktygslådan i form av olika släckutrustning och släckmetoder skapar fler valmöjligheter. Bedömningen är att i ännu högre utsträckning tänka sig för när släckgranater används. Att använda släckgranater på platser där det finns lättantändligt material kanske bör undvikas om alternativ släckmetod finns. Framför allt om utrymmet inte utgörs av en fullt utvecklad brand.

Vid en annan brand i en verkstadslokal i Simlångsdalen, Halmstads kommun, lyckades brandpersonalen pricka ett öppet och fyllt oljefat med granaten. Den gjorde ingen effekt alls på själva branden och ingen brand uppstod i själva oljefatet.

Släckgranaterna fungerar dock mycket väl, rätt använda och i rätt sammanhang. Det finns även mycket goda erfarenheter av detta i Halmstad.