Vad ska MSB prioritera i framtiden?

"Inte fastna i den senaste stora händelsen, utan förbereda oss för framtida händelser."

Fredric Jonsson, beredskapsdirektör, länsstyrelsen Jönköping

• Vad tycker du MSB har lyckats bra med och vad har myndigheten lyckats mindre bra med?

– Jag tycker MSB har lyckats med flera olika utvecklingsprojekt och områden genom åren, bland annat gemensamma grunder, arbete med naturolyckor och systemet med nationella samverkanskonferenser. Tyvärr har nog utvecklingen av kommunal räddningstjänst fått stå tillbaka lite för mycket.

• Hur vill du att MSB ska utvecklas i framtiden?

– Det skulle bli mycket lättare på regional och lokal nivå om olika processer och områden inom MSB kunde bli bättre synkade. Ett klart utvecklingsområde hos MSB.

• Finns det några särskilda frågor inom området samhällsskydd och beredskap som MSB behöver arbeta mer med i framtiden?

– Anser att MSB systematiskt ska jobba igenom de olika utmaningarna som den nationella risk- och förmågebedömningen pekar ut. Att inte fastna i den senaste stora händelsen, utan förbereda oss för framtida händelser.

• MSB ska få ny generaldirektör. Vad vill du att den nya generaldirektören prioriterar? Vem skulle du vilja se som ny generaldirektör?

– Nya GD har en utmaning i att få ihop helheten och synka processerna. Det finns säkert många goda kandidater till det.

"Skaffa större kommunal kompetens för att föra en verklig dialog."

Per-Erik Ebbeståhl, Malmö, trygghets- och säkerhetsdirektör, Malmö

• Vad tycker du MSB har lyckats bra med och vad har myndigheten lyckats mindre bra med?

– Det beror på vad man menar med att ha lyckats. I Sjöstrands utredning inför bildandet lyftes ett antal punkter som motiverade bildandet av en ny, sammanslagen myndighet. Man kan snabbt konstatera att förändringar i organisationsstruktur, implementering av Rakel, internationella förstärkningsresurser, finansiering av forskning och arbetet med statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser, är områden som har genomförts och därmed kan ses som lyckade. Andra områden som att hantera utbildning och övning utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv, metod och förmågeutveckling i räddningstjänsten, stärkt arbete med uppföljning och utvärdering eller skapa ett systematiskt säkerhetsarbete på lokal nivå kan jag inte se att man lyckats lika väl med. Noterar också att den högst aktuella frågan rörande samordning av sektorsmyndigheter vid större kriser som har lyfts både efter Sala-branden och flyktingkrisen redan lyftes i Sjöstrands utredning med samma slutsatser som utvärderingarna av dessa händelser. IT-säkerhet, som tillkommit efter 2009, är ett område där vi uppfattar att MSB är ett gott stöd till kommunen och hjälpt oss flytta fram positionerna.

• Hur vill du att MSB utvecklas i framtiden?

– En av huvudpunkterna i Sjöstrands utredning var att KBM och Räddningsverket var dåligt kända i de kommunala organisationerna. Tyvärr är min bild att det problemet kvarstår och att en förbisedd framgångsfaktor för samhällets arbete med trygghet och säkerhet är en bättre förståelse för primärkommunernas verksamhet och en grundläggande kommunal kompetens i de statliga organisationerna. De senaste årens större händelser visar med all tydlighet att det är kommunerna som tvingas lösa ut samverkansproblem på den lokala nivån som staten inte lyckas hantera på nationell nivå.

• Finns det några särskilda frågor inom området samhällsskydd och beredskap som MSB behöver arbeta mer med i framtiden?

– Samverkan och dialog med kommunerna. Det innebär att man behöver vara beredda att skaffa större kommunal kompetens för att föra en verklig dialog och då med andra kommunala verksamheter än räddningstjänsten. MSB bör även ha förmåga att förstå och argumentera de kommunala behoven till andra statliga myndigheter.
För de flesta områden inom samhällskydd har någon annan statlig myndighet det primära ansvaret, men när det gäller räddningstjänst finns ingen annan än MSB. Jag tycker att de har tappat bollen när det gäller utveckling av såväl metodik, som teknik och organisationsfrågor inom räddningstjänst. Att lämna över det ansvaret till de kommunala organisationerna och sätta sig i en ren tillsynsroll omöjliggör i princip målet om ett likvärdigt och tillfredställande skydd.
Samordning av statliga aktörer. Det är varken rimligt eller acceptabelt att det blir ett kommunalt ansvar att lösa samverkansfrågor mellan statliga myndigheter vid större händelser. Min bild är att SKL och några större kommuner har tvingats gå in i den samordningsroll som Sjöstrand såg framför sig för MSB.

• MSB ska få ny generaldirektör. Vad vill du att den nya generaldirektören prioriterar? Vem skulle du vilja se som ny generaldirektör?

– Generaldirektören agerar förhoppningsvis utifrån de uppdrag som den får till myndigheten via regleringsbrev. Min förhoppning är att regeringen väljer lyfta frågorna ovan så att det inte är en person som väljer om frågorna ska prioriteras eller ej. Har ingen åsikt på personnivå, tycker att man tyvärr lägger för stort fokus på individen när det gäller styrning av statliga myndigheter. Jag hoppas regeringen ser till hela myndighetens ledningsfunktion för att få en kompetensmix som speglar det breda och till viss del divergenta uppdrag som MSB har.

"Svensk räddningstjänst dör sotdöden om inget sker."

Peter Bergh, förbundsordförande, Brandmännens riksförbund

• Vad tycker du MSB har lyckats bra med och vad har myndigheten lyckats mindre bra med?

– Vad MSB lyckats bra med vet vi inte riktigt. Vårt kompetensområde är i grunden räddningstjänst och här är vi nästintill enbart kritiska. Vi anser att räddningstjänstområdet i allmänhet och operativ räddningstjänst i synnerhet försvunnit i att verka mellan eller i flera områden och att de blivit för många. Den aktör vi hoppades skulle förbättra tillvaron för svensk räddningstjänst efter Räddningsverket väntar vi fortfarande på. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att det i MSB finns kompentens och hårt arbetande människor inom räddningstjänstområdet, även om de och det inte direkt framträtt under de år myndigheten verkat.
– MSB säger sig prioritera operativ räddningstjänst, säger sig känna till problemen i allmänhet och utbildning och rekrytering i synnerhet, har insett att det är problem i vissa kommuner som inte håller sig till handlingsplanen för verksamheten, eller ens har en. Ansvaret för detta ligger inte bara på MSB, vilket MSB vid kritik sällan varit sena att berätta. Politiska beslut eller avsaknad av beslut, länsstyrelser, SKL/Pacta samt kommunernas suveränitet har varit de vanligaste stolsmellanrummen att ta sikte på. Har inte det hjälpt tillsätts en utredning. Ibland har man en misstanke att utredningen egentligen ska utreda till vems stol man kan hänvisa istället för att svara på den egentliga frågan.

• Hur vill du att MSB utvecklas i framtiden?

– Mer fokus på räddningstjänstområdet, mer delaktighet och tydlighet. Och relaterat generaldirektör och chefer i allmänhet önskas en större lyhördhet för respektive områdes verksamhetsutövare. Önskar att jag vore pessimist för pessimisten säger att det inte kan bli värre. Jag är dock optimist och påstår att det kan det visst. Och blir det så bör det övervägas om inte räddningstjänsten ska skiljas från MSB och en ny mindre myndighet bildas med samverkan och samarbete till MSB istället för att innefattas i den myndigheten.

• Finns det några särskilda frågor inom området samhällsskydd och beredskap som MSB behöver arbeta mer med i framtiden?

– Rekryteringsproblemen. Det angår inte bara deltidsbrandmännen utan faktiskt alla som vill att svensk räddningstjänst ska fungera, inte minst MSB. MSB lägger kraft på att lägga ansvar på andra istället för att ta det ansvar man skulle tagit redan 2009. Svensk räddningstjänst dör sotdöden om inget sker och vi är på god väg då det i egentlig och central mening saknas mål, visioner, ledning och direktiv. Man kan inte säga sig prioritera och satsa på räddningstjänsten samtidigt som man tittar åt alla håll utom rakt på den problematik som funnits i många år.