Erfarenhet

Gasdrivet fordon exploderade under insats

En eftermiddag i höstas larmades räddningstjänsten i Kramfors till en bilbrand.

Vid ankomst såg styrkan att bilen stod fritt från byggnader. De fick även vetskap om att det brunnit i närmare 25 minuter och att bilen drivs med biogas/bensin.

Styrkeledaren noterade att fordonet var utrustat med trycksatta kärl och begärde stöd från befäl i ledningscentralen.

Där gjordes kontroll i CRS (Crash Recovery System) för att få mer information om hur många gasbehållare bilen har och var de är placerade.

När detta gjordes med aktuellt registreringsnummer framkom flera olika uppgifter om drivmedel, vilket skapade osäkerhet i ledningscentralen.

Parallellt hade det på brandplatsen påbörjats släckningsarbete från cirka 40 meters håll.

I samband med att strålföraren skulle byta strålrör för att få bättre kastlängd, skedde en explosion.

Smällen var så kraftig att brandmannen föll till marken av tryckvågen och taket från den brinnande bilen landade bara någon enstaka meter ifrån honom.

En stor mängd bildelar kastades iväg så långt som 40-50 meter från det brinnande fordonet. Lyckligtvis skadades vare sig brandmannen eller någon annan fysiskt av explosionen.

I en olycksutredning har Emil Brodin, Medelpads räddningstjänstförbund, identifierat ett antal problemområden samt åtgärdsförslag.

Bilen var utrustad med fyra gasbehållare placerade i anslutning till bagageutrymmet. Två av dem under själva lastgolvet och två av dem mot baksidan av baksätet.

De två gasbehållare som fanns under lastgolvet var kvar i fordonet medan de två som monterats bakom baksätet hade flugit ut ur bilen vid explosionen. Endast en av dessa kunde återfinnas efteråt.

Samtliga gasbehållare var glas- och kolfiberbeklädda och utrustade med temperatursäkring (110 grader). Bilen hade dubbla bränslesystem: bensin med tankvolym 65 liter och biometan med tankvolym 103 liter.

Det konstateras att branden i bilen sannolikt medfört en punktuppvärmning av en av gasbehållarna. Värmen hade inte i tillräcklig omfattning spridits vidare i gasbehållarens material (glas- och kolfiber), vilket medförde att temperatursäkringen inte löste ut. Konsekvensen blev en explosion.

Sannolikt kommer allt fler fordon med alternativa bränslen finnas på våra vägar. Det senaste året har just denna typ av olyckor med gasdrivna fordon aktualiserats.

I juli 2016 inträffade en explosion i en gasbuss i Göteborg, vilket medförde två skadade brandmän. I september 2016 inträffade en explosion i en gasdriven sopbil i Katrineholm (reportage i Tjugofyra7 nummer 32).

Det finns en handbok från MSB, avsedd som vägledning för räddningspersonal vid hantering av gasdrivna personbilar. Det är viktigt att den kompletteras med nya erfarenheter från de senaste olyckorna för att förbättra möjligheterna till en effektiv och säker insats.

Erfarenheter

Problem och åtgärder

  1. Tidig information till räddningspersonal om gasbil. Möjligheten för SOS att vid intervju ställa fördefinierade frågor kring drivmedel och registreringsnummer på det brinnande fordonet är önskvärt. Att korrekt information finns i CRS ligger på fordonstillverkaren (återförsäljaren) att korrigera.
  2. Temperatursäkring fungerade inte. Kraftig och ojämn värmestegring av den del av gasbehållaren som är längst från temperatursäkringen, tillsammans med att gasbehållarna är gjorda av kompositmaterial med god isolerande förmåga, ledde sannolikt till att temperatursäkringen inte löste ut. Vissa släckmedel kan riskera att ytterligare försämra värmeledningsförmågan, exempelvis skum invid temperatursäkringen. Val av släckmedel kan därför indirekt bidra till en explosion.
  3. Insatsmetodik för brand i gasfordon. Med utgångspunkt från MSBs handbok för räddningsinsatser med gasdrivna personbilar, bör ett lokalt/regionalt insatsstöd tas fram. Till detta bör praktiska övningar genomföras utifrån framtaget insatsstöd.
  4. När är olycksplatsen säker? Likt punkt 3 bör ett lokalt/regionalt insatsstöd tas fram som även inbegriper vilka åtgärder som behöver genomföras innan räddningsinsatsen avslutas.

Fakta

CRS - Crash Recovery System är ett mobilt insatsstödsystem som ger insatspersonalen snabb tillgång till viktig information om ett fordons säkerhetssystem, utrustning och uppbyggnad.

Handbok - Räddningsinsatser med gasdrivna personbilar är en handbok avsedd att vägleda räddningspersonal i hanteringen av gasdrivna personbilar på olycksplats.
Finns att ladda ner här