Effektiv respons viktigt

Det innebär också att urholkningen av räddningstjänsten i glesbygd är ett hot.

– Framtidens samhällsutveckling, framförallt på landsbygden, och hur räddningstjänsten ska organiseras är en väl så viktig fråga som klimatförändringen, säger Anders Granström skogsbrandsexpert på Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå (SLU).

Han anser att räddningstjänstens förmåga att släcka skogsbränder glöms bort i diskussionen om framtiden som mest fokuserar på klimatet.

– Försämrat brandklimat kan man möta genom en bättre responsförmåga. Om vi redan i det nuvarande klimatläget inte kan bevara en effektiv responsförmåga vet vi bestämt att det kommer att skena med bränder som inte släcks snabbt.

Syftet med forskningsprojektet om klimatpåverkan på skogsbrandsrisk i Sverige är bland annat:

• bättre förståelse för antändning av vilda bränslen – exempelvis via skogsmaskiner
• ta fram en mer realistisk brandriskmodell än den kanadensiska Fire Weather Index (FWI)
• analys av senare tiders bränder och deras väderberoende
• värdering av räddningstjänstens responsförmåga.

Branden i Västmanland 2014 med 14 0000 hektar brunnen skog är den största i modern tid.

En brand över så många dagar och så stort område trodde Anders Granström aldrig skulle kunna hända. Det krävs att flera styrande faktorer samverkar, bland annat bra brandväder över en flerdagarsperiod.

– Normalt är det riktigt bra brandväder antändningsdagen och kanske en dag till. Sedan falnar vädret och man får kontroll över branden. Tittar man på hur stora bränder släcks i Europa och Nordamerika så är det genom väderförändringar eller att bränslet tar slut. I Västmanland var det inte så och då blir det en katastrofbrand, om man inte lyckas med förstainsatsen.

Gräs- och skogsbränder orsakas nästan alltid av mänsklig aktivitet och är därför koncentrerade till befolkningscentra. Klimatet eller vädret avgör hur mycket det brinner.

– Är det en dålig sommar händer absolut ingenting. Är det en torr och varm sommar brinner det nästan hela tiden.

I genomgången av stora skogsbränder de senaste åren visar det sig att skogsmaskiner ofta är orsaken. Varför vet man ännu inte tillräckligt om. Försök som Rise (Research Institutes of Sweden, tidigare SP) har gjort visar att det är näst intill omöjligt att starta en brand i till exempel torrt gräs genom gnistbildning.

– En gnista är ett oerhört litet fragment som brinner. En möjlighet är att det rivs loss väldigt heta metallfragment som tänder. Förutsättningen är under alla förhållanden mycket torr humus. För flammor är humus värdelös, men ett idealiskt tändmedium för glödbrand. Det glöder bra och kommer till slut i kontakt med något som flammar bra. Kommer det då en vindpust är det igång.

Räddningstjänstens responsförmåga bedömdes genom två timmar långa intervjuer med ett antal insatsledare. De fick dessutom hantera fyra spelade skogsbrandsscenarier. Insatsledarna gjorde samstämmiga bedömningar av scenarierna.

Projektet anser att det finns en systematisk underskattning av riskerna vid högintensiva bränder. Ofta utnyttjas vägar för begränsning men man beaktar inte att branden relativt enkelt kan hoppa över vägen när intensiteten är hög. Samverkan med helikopter är också diffus.

Trots dessa brister bedöms räddningstjänsten ha en bra förmåga att hantera skogsbränder.

– Det är väldigt svårt att kvantifiera men min bedömning är att den är god. I grunden baserar vi det på att de klarar av de allra flesta situationer väldigt snabbt. Det är en framgångsrik verksamhet, men när det är extrema förhållanden kanske problemen uppenbarar sig med den organisation som finns, säger Anders Granström.

Forskningsprojektet genomfördes av SLU, Rise och SMHI.