Enkel hjälp - bättre beredskap vid publika evenemang

Arbetssättet ska bli användbart över hela landet.

– Den information arrangören ger oss via det här verktyget ger de svar vi som organisationer behöver för att förbättra oss, säger Andreas Berner, regionutvecklare inom prehospital samordning vid Västra Götalandsregionen.

Med 1,2 miljoner från MSBs krisberedskapsanslag 2016 fick Västra Götalandsregionen stöd för projektet som sker i samarbete med Göteborgs universitet, polisen, räddningstjänsten, arrangörer och Göteborgs kommun.

Men arbetet började långt tidigare. Efter katastrofbranden på Backaplan 1998 gjordes en enkät kring risker i länet. Senare har studier genomförts där risker vid evenemang kartlagts och poängsatts, vilket gav ett första verktyg för blåljusorganisationerna.

– Vi fick ett verktyg med hög träffsäkerhet. Nu har det förenklats till något som arrangörerna lätt kan använda, samtidigt som vi har fortsatt hög validitet, säger Eric Carlström, professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet.

Stora idrotts- och musikevenemang och demonstrationer medför oftast extra beredskap. Men nu handlar det om ett helhetsgrepp. I Västra Götaland genomförs ett mycket stort antal arrangemang varje år. Prioriterat är att kartlägga risker.

– Dimensionera resurser är svårt. Vi behövde ett verktyg för att se var risker finns och hur vi utifrån dem kan samordna blåljusorganisationerna, säger Andreas Berner.

Alla blåljusorganisationerna och en rad arrangörer har varit involverade i arbetet, med fiktiva arrangemang har former för arbetet hittats. I den pilotstudie som nu pågår används modellen på 20 slumpmässigt valda, riktiga evenemang.

– Alla organisationer tycker det är ett viktigt verktyg och det är dessutom ett sätt att få bättre kontakt med arrangörer, säger Eric Carlström.
Målet är att modellen ska vara färdig vid årsskiftet, därefter handlar det om hur den ska införas.

I praktiken innebär det att när arrangörer söker tillstånd hos polisen för evenemang följer det med en blankett, kallad samverkansmall, att fylla i. Där finns bland annat frågor om det finns risk för stora folksamlingar på liten yta, om det finns evakueringsplan, om det finns vårdresurser på plats, om det serveras alkohol.

Arrangören får också med svarsalternativ göra en egen riskbedömning av evenemanget.

– Blanketten är frivillig att fylla. Men jag hoppas det blir ett krav. Polisen, liksom räddningstjänst och arrangörer som deltagit i projektet ser nyttan med den, säger Andreas Berner.

Avsikten är också att blanketten ska höja medvetenheten hos arrangörer.

– Vissa frågor är till för att väcka dem, exempelvis om de har evakueringsplan. Det kan ju få en del att hicka till och sedan göra en sådan, säger Eric Carlström.

Verktyget ska ge bättre insikt hos både arrangörer och blå-​ljusorganisationer, kartlägga vad som kan bli allvarliga händelser.

Blanketter som fyllts i kommer att förmedlas vidare till blåljusorganisationerna.

– Det ger ett nätverksbyggande, man får veta varandras förmågor och kan diskutera hur olika evenemang prioriteras. Det blir mer frågor om samverkan än om resurser och kan skapa det goda samverkanssamtalet, säger Carlström.

Arrangörer av större evenemang köper ibland in vårdresurser som beredskap.

– Hur gör vi för att arrangören ska känna sig medansvarig? Vilka resurser som köpts in är ibland okänt för sjukvårdshuvudmannen. Genom blanketten kan vi säkerhetsställa att denna information når oss och möjliggöra bättre kommunikationsvägar mellan arrangör och övriga aktörer, säger Amir Khorram Manesh, beredskapsöverläkare i Västra Götalandsregionen.

Tanken är att modellen som tagits fram i Västra Götaland ska kunna användas i hela landet. 27-28 november arrangerar Västra Götalandsregionen en nationell konferens i Göteborg om säkerhet vid publika evenemang, där kommer arbetet att presenteras. En rapport kommer också att ges ut.