Skadestånd på väg bli vanligare

Det tror Åke Lewensjö, advokat sedan 20 år tillbaka och dessförinnan en period räddningschef i Göteborg.

– Lite tillspetsat kan man säga att när jag var operativ åkte man ner till Nordstan och släckte av en brand, sedan fick man en tårta och allt var frid och fröjd. Restvärdesledaren tog hand om det mesta, försäkringsbolagen knorrade inte särskilt mycket utan betalade. Så är det inte längre, det handlar om ganska stora kostnader och vi får ofta frågor om man tänka sig en kostnadsfördelning i slutändan.

Inom advokatväsendet märks ett tydligt närmande till det amerikanska systemet där skadestånd används i stället för lagstiftning för att reglera marknaden. Det stora som hänt i Sverige är grupptalemöjligheter.

– Vi har en massa exempel från USA även inom miljöområdet där att antal privatpersoner via en grupptalan sätter tryck mot en industri för att minska föroreningar. Även om de inte har rätt i sak kan processen göra att företaget dör sotdöden. Det blir så mycket negativ publicitet att man inte överlever.

I Sverige ser han en tydlig tendens att man försöker hitta en enskild person att hänga upp ansvaret på.

– Vi har ett intressant fall i Kolmården där en djurskötare blev dödad av vargar. Man nöjer sig inte med att parken är ansvarig. Så jobbade man inte tidigare, men det kommer mer och mer.

Enligt skadeståndslagen krävs synnerliga skäl för att en enskild ska göras ansvarig.

– Det innebär om en räddningsledare noga har tänkt igenom vad som ska göras och kan motivera varför man har gjort på ett visst sätt, ska det mycket till att man ska landa ansvaret på den enskilde.

Hittills har det varit trögt att få någon fälld för miljöbrott.

– Men kontakter vi haft med åklagarmyndigheten tyder på att man resurssamlat för att kunna driva flera processer. Då skulle det också ligga i farans riktning att räddningstjänsten och räddningsledare drabbas av ansvar. Man kan räkna med att reglerna kommer att användas mycket mer i framtiden.

Kollegan Hans Nordström gick igenom fyra kända rättsfall där ansvarsfrågan varit uppe, bland annat Hamre-fallet. Där använde räddningstjänsten delvis ett fluorbaserat B-skum vilket förorenade 18 familjers dricksvattenbrunnar. Vattnet är fortfarande otjänligt.

– Som jag ser det har man kanske inte använt rätt släckmetod. Här finns en reell risk att räddningstjänsten får ett ansvar. I Hamre klandras även tillsynen för att miljöförvaltningen riktade första föreläggandet mot fastighetsägaren. Jag kan förstå att tillsynen gjorde det, men i ett yttrande till länsstyrelsen har de 18 fastighetsägarna många bra poänger. Tillsynen borde varit lite bättre, säger Hans Nordström.

– Tilläggas kan att tillsynsmyndigheten är kommunal och man kan fråga sig hur benägen den är att rikta förelägganden mot sina egna förvaltningar. Det ligger vissa politiska svårigheter i detta, säger Åke Lewensjö.