Veckoberedskap ett hinder

VISBY
– Det tror jag inte, men beredskapssystemet är ointressant, sade Dick Svennefelt, räddningschef på Gotland.

Gotland har tio stationer på ön och har haft problem med bemanningen.

Beredskapen har lösts genom att anställa heltidspersonal på två av stationerna. En lösning som av ekonomiska skäl inte lär bli återkommande.

– Jag tror vi måste se på andra former och förmodligen sänka ribban för att behålla bemanningen. Det kan vara frivillig kår, räddningsvärn, säger Svennefelt.

Det vedertagna upplägget med deltidsbrandmän (Rib-personal) som har beredskap veckovis har han svårt att se en framtid för.

– Till en relativt liten peng, runt 3 500 kronor, blir du låst i en hel vecka. Är ditt huvudyrke snickare kan du tjäna in de pengarna lättare genom att jobba lite extra. Det går att ersätta fritid med pengar, men inte i en hel vecka.

Dick Svennefelt ser dock inte att intresset för själva yrket sviktar.

– Brandmännen har ett otroligt stort intresse, men det tar slut fortare. De som började på 70-talet höll på till pensionen, nu försvinner många efter tre år.

Räddningschefen tror det finns lösningar som inte provats. Exempelvis att snegla mer mot personer som har huvudanställningen inom kommunen.

– Där det finns brandstation finns det också annan kommunal verksamhet, exempelvis inom skolan och vården.

Håkan Axelsson, MSB, tror att även deltidsbrandmän behöver ett bredare uppdrag. Och att det är viktigt att övertyga politiker om vinsten med det.

– 2 915 personer dog i olyckor häromåret, en stor del av dem inom områden som ingen ansvarar för. 66 miljarder är olyckans pris. Givetvis går det att göra något åt det, och jag tror räddningstjänsten kan göra en del av det. Ta tag i att minska olyckor och få politikerna att förstå att det finns pengar att tjäna, sade Axelsson.

Han tror också på en ökad flexibilitet av hur beredskapen bemannas. Det kan vara semiproffs, som väktare, och frivilliga som blir resurser.

– Räddningstjänstens personal kan stödja detta, exempelvis att få med frivilliga som tydligt vet vad de ska göra.

MSB gör en större utredning av utbildningen som ska presenteras i december. Vad framtidens deltidspersonal behöver hade Axelsson sina egna funderingar kring.

– Jag ser en livslång utbildning, att man utbildas under hela yrkestiden. Det kan finnas en blockstruktur som är anpassningsbar för olika lokala behov och kommuner måste kunna använda dem lokalt.

Tom Setterwall, räddningschef i Sydöstra Skåne, framhöll att det finns stora förväntningar i landet på stöd från MSB.

– Myndigheten behöver anställa en resurs som jobbar med Rib-frågor.

För några år sedan initierade de tre räddningstjänsterna Storstockholm, Storgöteborg och RSyd en Rib-konferens som presenterade en rad förslag.

– 160 kommuner stod bakom förslagen. De gick till SKL och Pacta - och fick avslag. Hur är det möjligt? frågade sig Peter Bergh, ordförande i Brandmännens riksförbund.

Ofta framförs att frivilliga brandmän är vanligare i Europa. Anders Sigfridsson, räddningstjänsten Högakusten-Ådalen, medverkade nyligen i ett möte i Barcelona där elva länder deltog och diskuterade räddningstjänst utförd av icke-heltidare.

– Betald beredskap är ovanligt. Men däremot har man ofta ett engångsbelopp på 80-100 000 om året, vilket ofta motsvarar vår beredskapsersättning. Myten om frivillighet kan vi ta död på, sa Sigfridsson.