Utlarmning närmaste resurs växer

Det handlar om att larma den enhet som snabbast kan vara på olycksplats, oavsett vilken organisation den tillhör.

Tillgången till Rakel i alla utryckningsfordon, vilket ger positionering, och bättre kartmaterial hos SOS Alarm har gjort satsningen möjlig.

Larmoperatörerna ser fordonen på kartan och hittar närmast lämpliga enhet att larma.

Det började förra året med ett pilotprojekt som SOS Alarm drev tillsammans med Räddningstjänsten Väst (Falkenberg och Varberg). Där är det nu införd rutin.

Numera använder även Västernorrlands län, Södertörn, Attunda och Norrtälje i Stockholmsregionen samma utlarmningssätt.

– Norrbottens och Jämtlands län är på gång över hela ytan och Storgöteborg smyger igång. Det finns ett visst tryck att komma igång, säger Göran Bertilsson, brandingenjör på SOS Alarm.

För ett år sedan hade han förhoppningen att det skulle vara igång över hela landet under 2015.

– Vi får ha respekt för att processerna tar tid i politiskt styrda organisationer. Trögheten beror bland annat på att man måste komma överens över kommungränser. De räddningstjänster som håller på med stora förändringar har lättare att ta till sig den här typen av nyheter. Men jag är övertygad om att det slagit igenom över hela landet under 2016.

SOS Alarm har 13 larmcentraler som hanterar blåljusverksamhet och har gjort dem till områden för dynamisk resurshantering.

– Det är enklast och fungerar bäst. Processen att införa systemet kräver även att våra operatörer behöver tänka om, och vi försöker utbilda dem och räddningstjänsterna samtidigt. Därför ser vi under själva införandet behov att indela efter de områden våra larmcentraler ansvarar för.

Dynamisk resurshantering handlar inte bara om att ha larma de som snabbast kan vara på plats, utan även de förmågor som behövs.

– I dag är det en oerhörd variation på fordon hos räddningstjänsten och vilken uppgift de är till för. Men den viktigaste informationen är tillgången på personal, hur många som behövs och hur många som finns i olika fordon.

• Vilket är den största utmaningen för att bli effektivare genom dynamisk resurshantering?

– Att styra om tankesättet. Om mindre kommuner ska bli effektiva måste de hjälpa varandra över gränserna. Det är inte alltid så lätt. De blir inte arga på oss om vi någon gång larmar ut en räddningstjänst som är närmare men på fel sida gränsen, men de har svårt att planera för det.

• Vad krävs för att kunna ansluta till dynamisk resurshantering?

– En mindre uppdatering av utlarmningsutrustningen hos räddningstjänsterna. Rakelterminaler och personsökare fungerar som vanligt.

• När är vinsten med systemet störst?

– När det finns fordon ute i rörelse. Står bilarna inne på station har det kanske inte så stor betydelse, då vet man sedan tidigare rutiner vilka som är närmast.

• Låter som utlarmningsprincipen är mer effektfull i områden med fler larm?

– Det kommer ske oftare där. Men ser man till andelen av totala antalet larm per räddningstjänst tror jag det blir likvärdigt.

• Kommer dynamisk resurshantering att användas för ambulanser också?

– Det är inte aktuellt just nu. 90 procent av ambulanslarmen är enbilsuppdrag och ambulanserna har samma uppgift. Redan i dag larmas i de flesta fall närmaste ambulans. Räddningstjänsten är mer komplicerad att larma eftersom det krävs olika specialiteter vid olika larm.