Nyhet

Principerna har blivit ett mantra

– Det som fått ökad aktualitet genom Putins härjningar det är att krisberedskapen är grunden för den höjda beredskapen. Därför är bristerna som framkommit genom skogsbranden allvarliga, säger Aud Sjökvist.

I det ursprungliga uppdraget ingick att identifiera möjliga förbättringsåtgärder och rapporten skulle lämnas 1 september i år. I början av februari begränsades uppdraget till att enbart avse en beskrivning och utvärdering av den operativa händelsen.

Trots det presenterar hon vissa åtgärder och motiverar det i rapporten så här:

"I utredningens uppdrag enligt de ursprungliga direktiven ingick bl.a. att identifiera möjliga förbättringsåtgärder. Enligt tilläggsdirektiven ingår inte detta uppdrag. Under utredningsarbetet har dock behovet av vissa sådana åtgärder blivit särskilt tydliga, varför det i vart fall ur ett medborgarperspektiv finns skäl att här framhålla dessa."

– Det är viktigt att medborgarna kan lita på att samhället har en beredskap. Även om det inte ingick i mitt uppdrag som det blev, kunde jag helt enkelt inte låta bli, säger Aud Sjökvist.

Det hon ser som det allra allvarligaste är att större skogbränder inte beaktas tillräckligt av MSB i risk- och sårbarhetsanalyser. Det får återverkningar hela vägen ner. Ingen av de berörda räddningstjänsterna hade med en större skogsbrand som en risk i sina handlingsprogram.

– När en så högt uppsatt myndighet tar så lätt på risken är det inte konstigt att det sipprar ner och påverkar hur man ser på risken även ute i kommunerna. MSB ska gå före och tala om att det här är något vi måste förbereda oss för. Det får till följd man inte vidtar tillräckliga förberedelser ute i kommunerna. Räddningstjänsterna skriver i sina handlingsprogram att man ska klara si och så mycket men när det väl blir skarpt läge fixar man det inte.

Aud Sjökvist anser att samhället överlag är för tamt när det gäller tillsyn.

– Att prata kontroll har varit som att svära i kyrkan i många olika sammanhang, inte bara här – det gäller även hälso- och sjukvård som jag känner till. När man övergick från räddningstjänstlagen till lagen om skydd mot olyckor säger man i förarbetena att en väl fungerande och effektiv tillsyn är en förutsättning för att det ska fungera.

Hon anser att räddningstjänstbegreppet borde omprövas och ifrågasätter även krishanteringssystemet som grundas på tre principer, ansvars-, likhets- och närhetsprincipen.

Ansvarsprincipen säger att den som har ansvar till vardags även har det vid en kris. Likhetsprincipen att verksamheter under krissituationer i möjligaste mån ska bevara den organisation som man har under normala förhållanden.

– Principerna har blivit ett mantra och många tycker att principerna står över allt annat. Lagstiftningen ska bygga på och återspegla principerna. Man kan inte ha en ramlagstiftning som fylls ut med principer som inte kommer till uttryck i lagtexten. När det händer något som skogsbranden kan man inte låta bli att agera och hänvisa till ansvarsprincipen, alla aktörer måste göra mer än vad de gör till vardags och man kan inte heller behålla samma organisation. Många av de myndigheter vi varit i kontakt med i utredningen har en särskild krisorganisation just för att man måste ha det när det händer nåt sånt här.

Det hindrar inte att hon vill lägga till en princip – garderingsprincipen.

– Ta det säkra för det osäkra, att man vågar trycka på den röda knappen när man känner sig osäker. Hellre ta i för mycket än för lite när det händer något, säger Aud Sjökvist.