Larmet urkopplat vid Eksjö-branden
Omständigheterna kring den kraftiga branden i Eksjö gamla trästad i augusti granskas nu i flera utredningar.
Bland annat har det visat sig att fastigheten var skyddad med automatlarm fram till för bara några år sedan.
– Det måste självklart tittas på, säger Marianne Stålheim som är handläggare på MSB.
Fyra kilometer slang, 21 kårer och över 120 andningsapparater. Insatsen i den gamla träfastigheten i centrala Eksjö blev omfattande efter att brand bröt ut tidigt på morgonen den 16 augusti.
Men trots att riskerna med trähusen och de trånga gränderna var väl kända förstördes en stor fastighet med anor från 1600-talet, en ung kvinna omkom och ytterligare en skadades.
För drygt tio år sedan skulle just Eksjö bli en förebild för andra trästäder när bland andra Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet genomförde projektet "TUB", Tidig Upptäckt Brand.
Staten finansierade ett komplett automatlarmssystem som installerades i de fem fastigheterna i just kvarteret Ciselören, och kopplades till SOS Alarm.
Larminstallationen, eller åtminstone delar av anläggningen, fanns kvar i huset. Men larmet hade kopplats ur efter att projektet avslutades 2007 och fastighetsägarna skulle ta över ansvaret.
– Vi försökte få fastighetsägarna att frivilligt hålla liv i larmet men det stupade efter en tid säger räddningschefen Michael Carlsson till Tjugofyra7. Förklaringen var samarbetssvårigheter mellan de olika fastighetsägarna i kvarteret, och kostnaden för driften.
Micael Carlsson har inte ansett sig ha möjlighet att tvinga på fastighetsägarna larmet eftersom de har full rådighet över sina fastigheter. Men, det hade tveklöst gett ett snabbare larm konstaterar han. Eksjös tidigare stadsarkitekt Lennart Grandelius går ännu längre i sitt omdöme.
– Med larmet inkopplat hade det aldrig hänt, säger han. Stadsdelen är utsedd till "synnerligen betydelsefull bebyggelse", kanske måste kommunen och myndigheterna ta ett större ansvar för finansieringen.
Omständigheterna kring larminstallationen är en av de saker som Marianne Stålheim, handläggare på MSB och Enheten för lärande av olyckor och kriser vill ha svar på. Myndigheten skjuter till 200 utredningstimmar för att granska det förebyggande arbetet och själva insatsen.
– Det finns ett nationellt lärande, vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra. När det gäller själva insatsen drog man på rejält direkt, samarbetet Räddsam F gör att man ganska snabbt kan mobilisera många personer, vi vill titta hur det påverkade det hela.
Förutom MSB är Eksjö kommun ansvarigt för en olycksförloppsutredning medan Polisen gör sin tekniska utredning.
Dessutom genomför bland andra Länsstyrelsen ett arbete för att dokumentera skadorna, vilka var så omfattande att den mest skadade fastigheten i kvarteret sannolikt kommer att rivas.
Kostnaden för räddningsinsatsen beräknas överstiga 1,5 miljoner kronor och Räddningstjänsten i Eksjö kommer att ansöka om ersättning hos MSB för den del som överstiger självrisken på knappt
600 000 kronor.