Drönare är bra - men tänk till före
Drönare är ett redskap för bättre ledning – men det kräver att man tänkt till hur man ska använda den.
Köpenhamns brandväsen ligger långt framme med användningen av drönare.
– Vi har haft drönare i operativ drift sedan februari 2014 och har de första drönarna som livestreamar i HD-format. De har använts 20 skarpa uppdrag och hos motsvarigheten till MSB finns planer på en nationell utbildning, berättar Magnus Mattsson vid Köpenhamns brandväsen.
Man använder två olika drönare en billig och en med en värmekamera som kostar 360 000 danska kronor. Det är framförallt den billiga som kommer till användning.
Drönaren är en liten del i ett större koncept att filma insatser. Alla befäl har hjälmkamera, bilarna har kameror som sänder live via satellit.
– Drönare är bara ett sätt att filma en insats. Tillsammans med övrig information ger det en otroligt bra bild av händelsen. Materialet kan också användas för utvärdering.
Drönarens stora fördel är att den skapar överblick. I riskområden kan den skicka bilder till en expert som kan befinna sig var som helst i världen. Brandväsendets drönare bistår också andra kommunala förvaltningar.
– Vi hjälper kommunen inspektera master och höga byggnader så att man slipper bygga ställningar.
Den har begränsningar och kan inte användas när det regnar, blåser för mycket eller är mörkt. Den stora flaskhalsen är brandmannen/människan.
– Det är ytterst få räddningstjänster som är dimensionerade för att hantera ytterligare en informationskälla. Befälen har fullt sjå att klara den uppgift de har, därför behöver den flygas av en taktiker som kan rapportera, inte en tekniknörd.
Magnus Mattssons erfarenhet är att fokus ska bort från drönaren för att istället läggas på organisation. Att de flesta börjar i fel ände märker han på alla frågor han får.
– Vi är otroligt teknikglada och många kommer till mig och säger att vi har fått 100 000 att köpa drönare, men de har inte satt av en enda timme på att utbilda och skapa en organisation för att hantera informationen.
Samtidigt är det ett helt nytt område och ibland måste man våga misslyckas.
– Svensk räddningstjänst ofantligt rädd för att testa något nytt. Många vänder sig till mig om drönare men ser bara problem. Man börjar alltid med tio frågor om problem i stället för att sätta igång och prova, säger Magnus Mattsson.