Bäst i test inspirerar

Tony Falk på Räddningstjänsten Karlstadsregionen blev tillfrågad om de ville bli bättre på HLR.
– Vad då? HLR kan vi redan svarade jag, berättar Tony.

Men när rejäl förbättring utlovades nappade han. Och bättre blev det.
Vid övning mäter sensorer i dockan om livräddningsförsöket utförs på ett bra sätt.

På en trådlös skärm, som en mindre läsplatta, visas omgående resultat för kompressioner och inblåsningar.
Mätningarna registrerar hastighet, rätt tryck, rätt placering av händer, uppsläpp och kontinuitet vid kompressioner. Vid inblåsningar mängd luft, hastighet och överhuvudtaget kvalité.

Det ges också besked om samspelet mellan kompressioner och inblåsningar, 30 kompressioner och två inblåsningar ska göras fem gånger på två minuter.
– Det här ger mycket bra feedback, vi ser direkt om vi gjort fel och vilket moment det är, säger brandman Henrik Carlsson.

Räddningstjänsten i Karlstad fick göra ett test på dockan och resultaten registrerades. Därefter gavs möjlighet att träna i en månad innan det var dags för sluttest.
Niklas Öqvist och Joakim Degeryd gjorde 92 procent rätt vid första testet, en månad senare kunde de glatt notera full pott på skärmen.
– Det gäller att öva, konstaterar Niklas. Vanligt fel är nog att man är för snabb med kompressionerna.

I en stressad livräddningssituation är det kanske inte så konstigt.
All utryckningspersonal på heltid i Karlstad har deltagit i projektet
– I Karlstad var de duktiga, låg över 80 procent från början. Men de har lyft sig till 98-99 procent. Vanligt är att man i första testet ligger på 55-60 procent, säger Niklas Pålsson, Laerdal, som saluför produkten.

• Vilket resultat krävs för att HLR-insatsen ska vara bra och ge effekt?

– Ligger du på 80 procent gör du ett bra jobb.

Niklas Pålsson säger att han vill väcka frågan vad som händer om man tränar på annat sätt.
– Ofta genomförs HLR-övning en gång om året, är inplanerad och tar fyra timmar i anspråk. Tre månader senare är man i utförande tillbaka där man började. Med den här dockan kan man träna själv 3x2 minuter i månaden, det räcker för att hålla kompetensen. Det kan man göra på spilltid, eller klämma in på en rast.

Och de omgående beskeden i siffror, i stället för en övningsledares bedömning, inspirerar att bli bättre, framhåller Pålsson.
– Det finns ett tävlingsmoment i detta, och det är en fördel. Man vill bli bättre, övar mer och får besked om vad som behöver bli bättre.

Precis som man kvalitetssäkrar andra arbetsmoment ser Tony Falk dockans egenskaper som en perfekt hjälpmedel att kvalitetssäkra HLR.
– Intressant vore att ha en tyngre, helkroppsdocka. Då skulle den kunna användas i övningar när skadade ska släpas ut under brand och därmed sätta in HLR i ett större sammanhang.

Det var Anna Abelsson, doktorand vid Karlstads universitet, som lockade räddningstjänsten att använda dockan.
– Räddningstjänsten åker på de värsta larmen, gör IVPA därför att ambulanssjukvården inte hinner, och vi kräver mycket av dem. Då måste de också ges förutsättningar att göra ett bra jobb, säger hon.

HLR-projektet är ett sidospår för Anna Abelsson, men kommer att publiceras som ett vetenskapligt resultat.
– När HLR sätts in är personen död, det handlar om att ge livet tillbaka. Och vi kan anta att här sättet ger fler livet tillbaka.

Enligt Niklas Pålsson är det så. Han hänvisar till mätningar i USA.
– För de som tränat traditionellt skrevs sex procent av deras patienter så småningom ut från sjukhuset. För de som tränat på det här sättet blev resultatet elva procent. Det räddar alltså nästan dubbelt så många liv.

Fotnot: Övningsdockan och den trådlösa plattan kostar tillsamman drygt 24 000. Ett alternativ för plattan är att köpa programvara och installera på en dator som visar mätningarna.