Näst skyddsrumstätaste landet i världen

Frågorna från allmänheten och media om skyddsrum har ökat lavinartat sedan Rysslands invasion av Ukraina. De unika visningarna av skyddsrumskartan på MSB:s webb var under årets två första månader uppe i drygt 330 000, att jämföra med drygt 8 000 besök vid samma tidsperiod förra året.

Vad är det då man undrar över? Här kommer svaren på några av de vanligaste frågorna:

· Vad innebär egentligen ett skyddsrum?

Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus. Det har speciell ventilation och luftsluss för att minimera verkan från till exempel giftiga gaser.

Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten Skyddsrum.

· Var hittar jag mitt närmaste skyddsrum?

Skyddsrum finns främst i tätorter. I placeringen har man utgått ifrån militärstrategiska områden och centrala delar i större städer. Skyddsrummen finns både i bostadshus och industrifastigheter. På den här kartan kan du hitta alla: 

Skyddsrumskarta

Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast. Om man inte hittar ett skyddsrum i sin närhet är rådet att hitta ett annat skyddande utrymme, till exempel en källare, tunnel eller tunnelbanestation.

· Finns det plats i skyddsrummen åt alla?

I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor, vilket gör oss till det näst skyddsrumstätaste landet i världen. Bara Schweiz har fler. Men det har inte varit meningen att det ska finnas skyddsrum till alla. Till exempel är det många som under höjd beredskap fortsätter att vara i tjänst för att samhället ska fungera, exempelvis militären, räddningstjänst, polis och sjukvårdspersonal.

Skyddsrum är ett av flera sätt att skydda befolkningen. Andra är till exempel utrymning och inkvartering.

· Mitt närmaste skyddsrum används som förråd. Hur ska man kunna komma in där?

Det finns ett stort antal så kallade normalskyddsrum, oftast i vanliga bostadshus. Det är upp till fastighetsägarna att i fredstid använda dem som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler. Det finns också ett fåtal riktigt stora skyddsrum som oftast nyttjas som parkeringsgarage. När regeringen fattar beslut om höjd beredskap ska fastighetsägare ställa i ordning skyddsrummen inom max två dygn.

· Får jag ta med husdjur till skyddsrummet?

Nej, skyddsrummen är avsedda för människor. Husdjur får inte tas med på grund av exempelvis allergirisken.

· Vilka ansvarar för skyddsrummen?

Ägaren av en fastighet äger och underhåller också skyddsrummet. En fastighetsägare kan vara privat eller kommunal. Det kan också vara en bostadsrättsförening. MSB kontrollerar att mängden skyddsrum bevaras. Om MSB gör en kontroll och hittar brister, måste skyddsrummets ägare åtgärda dem.

Ytterst är det riksdag och regering som beslutar om skyddsrummens framtid.

Information om skyddsrum på msb.se