Här är skyddet under kontroll

Den en och en halv timme långa bilfärden mellan kontoret i Karlstad och dagens arbetsplats, ett vård- och omsorgsboende i Kumla, är ingenting, tycker Lars Gråbergs. Ett par veckor tidigare var han i Kiruna för att slutbesikta 16 skyddsrum och snart går turen till Skåne.

Till vardags har han ansvar för utveckling av skyddsrum men inte sällan måste det arbetet läggas åt sidan. Som kvalificerad skyddsrumssakkunnig är Lars Gråbergs nämligen den enda på MSB som är behörig att göra slutbesiktningar av skyddsrum – vilket faller under myndighetens uppdrag. De senaste två åren har han besiktat närmare hundra stycken, och ytterligare bortemot 300 skyddsrum är under produktion.
– Byggprojekten kommer inte vidare förrän slutbesiktningen är klar. Därför måste slutbesiktningarna prioriteras, säger han.

Hundratals nya skyddsrum betyder däremot inte att det tillkommer nya skyddsrumsplatser. De senaste 20 åren har nyproduktionen i Sverige enbart bestått av så kallade ersättande skyddsrum, där fastighetsägaren står för kostnaden. När ett befintligt skyddsrum rivs, måste det helt enkelt ersättas.

Vårdboendet Kungsgården i Kumla är ett typexempel. Där håller byggnaderna från 60-talet på att rivas för att ge plats åt nya, ändamålsenliga lokaler. Det innebär att även de två gamla skyddsrummen som finns på boendet måste bort.

Lars Gråbergs konstaterar att det många gånger är dyrare att renovera än att bygga nytt när exempelvis gamla skolor behöver moderniseras, industrifastigheter göras om till bostäder eller som här, där lokalerna helt enkelt är för dåliga och trånga.
– Om det är krångligt att bygga runt det gamla skyddsrummet kan kommunens totalekonomi bli bättre genom att riva och bygga ersättningsskyddsrum.

I Kumla är ett av de två ersättningsskyddsrummen nästan klart. Det är byggt ovan jord, i anslutning till själva vårdboendet. Vid krig kan 120 personer vistas här, i fredstid ska utrymmet användas som förråd av sjukvårdsmateriel.
Vid slutbesiktningen möter Stefan Rahmström upp, kvalificerad skyddsrumssakkunnig på företaget Adabacum, anlitad av byggherren. Han är den som sett till att skyddsrummet projekterats och producerats enligt MSB:s kvalitetssystem.

Lars Gråbergs ska nu kontrollera att bygget uppfyller kraven. Till sin hjälp har han kollegan Peter Carman och en checklista på 13 sidor.
– I besiktningen tittar vi på allt som har med funktionen att göra, det är ganska djupgående: från att kolla på konstruktionshandlingarna till att mäta betongens täckskikt, berättar Lars.

Betongen innanför armeringsjärnen ska inte vara för tjock, för då kan betongen lossna och kastas in mot skyddsrummet vid en explosion. Den optimala tjockleken är 4,9 centimeter. Fel tjocklek på täckskiktet är en av de krångligaste sakerna att åtgärda i efterhand. Då måste man exempelvis gjuta en ny vägg innanför betongen.
– Jag har varit med om att tjockleken varit fel, men oftast brukar det bara vara småsaker som behöver justeras, säger Lars Gråbergs.

Från att ha varit ganska osynlig utåt har skyddsrumsverksamheten hamnat i fokus sedan Ryssland invaderade Ukraina. Under våren blev MSB:s skyddsrumsexperter fullkomligt nerringda av oroliga fastighetsägare, privatpersoner och medier. Lars Gråbergs berättar hur de kunde rensa inkorgen och ändå ha tusen mejl morgonen efter. Nu har läget stabiliserat sig men de märker att intresset fortfarande är stort.
– Förr var man pesten som kom – nu säger folk ”välkomna”, skojar Peter Carman.

Tillsammans börjar han och Lars att besikta dörrarna. De väger nästan ett ton styck och måste belasta båda gångjärnen lika mycket. Vidare kollar de så listerna är oskadda och sitter korrekt, på hur dörren sitter i karmen, att det finns rostskydd och så vidare.
På utsidan dörren hänger splitterskyddsplåtar. Plåtarna, precis som alla andra komponenter som monterats i skyddsrummet, måste vara certifierade av MSB.

Skyddsrummet är indelat i tre sektioner. Det hade lika gärna kunnat vara ett enda stort utrymme men då hade det krävts mer jobb för att få taket att hålla.
Lars Gråbergs noterar att vattenrören i taket inte är infästa på det sätt som är brukligt. Han förklarar att MSB har funktionskrav att förhålla sig till, snarare än detaljstyrning.
– För att underlätta har vi tagit fram hjälpmedel och rekommendationer. Det finns möjlighet att göra på annat sätt men då måste man bevisa att det är minst lika bra. I det här fallet behöver de räkna lite mer på det.

Luften i skyddsrummet kommer in till två ventilationsaggregat genom luftintag försedda med stötvågsventiler. Ventilerna stängs automatiskt vid en kraftig tryckstöt. Om regeringen ger order om iordningställande av skyddsrum måste aggregatens slangar kopplas in i ett kolfilter för att luften ska kunna renas från gas eller andra risker. Filtret får inte anslutas tidigare eftersom det är en förbrukningsvara.

Det blir inga anmärkningar på ventilationsaggregaten och de sakkunniga går vidare till att kolla så eluttagen funkar, att jordfelsbrytare finns och belysningen går att tända och släcka manuellt.
Några större brister hittas inte. Ett stängningsbeslag behöver justeras på en dörr, skyltar sättas upp. På vissa håll är täckskikten aningen för tjocka men ändå inom ramen för vad som är tillåtet.

Tillbaka på kontoret kommer Lars Gråbergs skriva ett protokoll och skicka det till Stefan Rahmström. Vid allvarliga brister hade han och Peter åkt tillbaka för ytterligare en kontroll, i det här fallet räcker det att Stefan kontrollerar och rapporterar vidare till MSB.

När det andra ersättande skyddsrummet står klart nästa år blir det en ny tur till Kumla. Innan dess väntar bland annat slutbesiktningar i Lund, Kalmar och Karlstad för MSB:s skyddsrumsexperter.