Beredskap för måltider ökar –men många saknar krisplan

– Det är positivt att fler ser över sin beredskap. Barn och sköra måste få mat. Därför behöver fler kommuner jobba med sin måltidsberedskap, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Livsmedelsverket gjorde en undersökning 2018 som visade att fyra av tio kommuner hade beredskapsplaner för måltidsorganisation. Hösten 2021 hade siffran stigit till sex av tio, samt att andelen som svarade ”vet ej” sjunkit.
Pandemin är en förklaring till ökningen.

– Den har synliggjort risker och vikten av en fungerande livsmedelsförsörjning överlag. Måltider är en viktig del i att skola, vård- och omsorgsverksamheten ska fungera så att vårdnadshavare och anhöriga kan gå till jobbet och bidra till att samhället fungerar. Därför måste beredskapsarbetet inom offentliga måltider fortsatt stärkas.

En annan förklaring till ökningen kan vara att beredskapsfrågor och civilt försvar diskuteras mer i dag jämfört med 2018, och att Livsmedelsverket under de två senaste åren aktivt kommunicerat krisberedskap inom måltidsverksamheter.

I höst publicerar Livsmedelsverket en handbok som ska stödja kommuner och regioner i arbetet med beredskapsplaner för måltider.

Måltidsverksamheter är beroende av att varuleveranser kommer fram, att el, vatten och it fungerar, och att det finns personal som kan arbeta.

Att ta fram en beredskapsplan innebär en systematisk analys av vad som krävs för att verksamheten ska fungera, vilka konsekvenser det får om den inte gör det, samt att ta fram planer och åtgärder för att måltider ändå ska kunna tillagas och serveras.

– Då kan framtagna krismenyer, att ha ett köksnära lager och rutiner för att kunna rotera eller låna personal mellan köken, vara några lösningar. Varje organisation måste titta på sina förutsättningar, säger Emelie Eriksson.