Preppa med pasta, pesto och kunskap

I en grön en och en halvplansvilla i Sollentuna bor Eva Ladberg med man och två tonårsbarn. Här finns inga rum proppfulla med konserver, frystorkat kött eller gasmasker. Ingen bunker att ta skydd i vid en zombieapokalyps.
– Det är inte som när man ser amerikanska preppers på tv, konstaterar Eva.
En prepper är hon likväl.
– Det är jag definitivt. Jag har tänkt igenom saker mer än de flesta: Bunkrat upp med regnvatten till djuren, skaffat extra värmekällor och köpt en vevradio för att kunna få information om strömmen går.

Nere i pannrummet förvaras fyra stora plastlådor med förnödenheter. De innehåller bland annat pasta, kaffe och te samt hygienartiklar. Lådorna tar inte stor plats och locken är genomskinliga för en snabb överblick. Några balar toalettpapper ligger undanstuvade på en hylla. I matkällaren står pestoburkarna på rad.
Om ketchupen tryter kan de bara gå ner och hämta en flaska. Råder snöstorm slipper de gå till affären.
Fiskbullar och pulvermos, som ofta rekommenderas att ha hemma i krisberedskapssammanhang, hittas inte i den Ladbergska källaren.
– För att göra det lättare har vi enbart sådant som vi tycker om att äta till vardags, jag har bara skalat upp det. Vi äter upp och fyller på, annars skulle jag inte orka ha koll. Det blir uppenbart att vi äter jättemycket pasta och pesto. Vid en kris kommer det smaka pesto av allt, men vi överlever åtminstone, skrattar Eva.

Med sitt matförråd skulle familjen klara sig i tre, fyra månader – ännu längre om det är odlingssäsong. Trädgården rymmer både grönsaksodling, fruktträd, ankor och höns.
– Två små flockar med fåglar ger bra utdelning när det gäller både kött och ägg.
Dessutom står bin på önskelistan.

Odlingen och djurhållningen ser Eva Ladberg som intressen som råkar passa bra ihop med preppingen.Foto: Melker Dahlstrand

Eva Ladberg har alltid varit intresserad av djur, natur och miljö. Under uppväxten odlade familjen alla grönsaker själva. Evas tyska mamma, som visste hur det kändes att gå hungrig i krigstid, lärde henne att göra egen surkål och korv från grunden. Innan flytten till villan i Sollentuna odlade Eva småskaligt på balkongen.
– De senaste tolv åren har jag blivit mer fokuserad på vad jag behöver på riktigt. Vevradion är en av få saker jag köpt som bara är till för kris. Jag har uppdaterat den totala krisberedskapen allteftersom saker hänt. Efter en liten brand här hemma införskaffade vi till exempel fler brandsläckare och övade utrymning, berättar hon.

När det gäller odlingen och djurhållningen ser Eva det som intressen som bara råkar passa ihop med preppingen.
– Jag tycker ju att det är roligt. Alla har inte intresse eller möjlighet, då känns det för stort att säga att alla ska odla för prepping. För att hemberedskap inte ska bli jobbigt bör det kanske vara något man är intresserad av.
Hon tror annars att fler börjar prata om att vara självförsörjande och odla sin egen mat av miljöskäl snarare än av prepperskäl. Resultatet blir dock detsamma: en bättre grund att stå på om något händer.

Prepping handlar inte bara om att ha lager hemma, utan även om kunskap. Det gäller att veta var man kan få tag i vatten och samhällsinformation och även kunna lösa vissa saker själv. Var sitter huvudkranarna och säkringsskåpet? Hur fungerar campingköket och brandsläckaren?
Ju mer man vet, desto mer kan man hjälpa andra med väsentlig information.
– Vi är bekväma i Sverige eftersom vi generellt sett har det väldigt tryggt här. Det betyder inte att man inte behöver ta eget ansvar. Jag brukar ta strömavbrott som exempel för att få folk att relatera; ett strömavbrott som varar i tre, fyra dagar kan de flesta föreställa sig.

På Eva Ladbergs gata hjälps grannarna åt i vardagen. Det kan till exempel handla om att passa varandras djur, se till husen, byta däck, låna ut släp och bjuda på det som trädgården producerat. Därmed kommer det sannolikt kännas naturligt att dela på det man har vid en kris.
– Den ömsesidiga hjälpen kan vara avgörande i en krissituation. Alltid är det någon som har en förnödenhet eller kompetens som kan behövas. Om vi bara delar på allt som finns i samhället så borde det funka. Jag väljer att tro att de flesta kommer hjälpas åt vid en kris och det tycker jag även covid, tsunamin, terrordådet på Drottninggatan och så vidare har visat, säger Eva.

Hon upplever att gemene man har börjat tänka till lite mer kring hemberedskap under coronapandemin, inte minst eftersom många jobbat hemma och sett bristerna på ett annat vis.
Är vardagspreppingen här för att stanna?
– Ja, det tror jag och jag hoppas den kommer öka. Folk blir nog mer mottagliga i och med klimatförändringarna, när de ser vad som kan hända. Och något som covid verkligen har visat är att man måste tänka till kring sitt eget beteende.

Profil

Namn: Eva Ladberg
Bor: Villa i Sollentuna.
Ålder: 47 år.
Familj: Make, son och dotter.
Gör: Vardagspreppare och agronom. Jobbar på Svenska blå stjärnan med utbildning, beredskapsfrågor och krisberedskap. Svenska Blå Stjärnan tar hand om lantbrukets djur vid kriser, katastrofer, utbrott av smitta och andra händelser som kan drabba djuren.
Intressen: Djur, natur, miljö, träna, läsa böcker och titta på film/serier. Har två hundar som hon tränar med också.
Om fördomar: ”Jag stöter inte direkt på några fördomar. Sedan är det förstås roligare att titta på Youtube-klipp på en extrem prepper i en bunker någonstans än på en vardagsprepper. Själv gillar jag zombiefilmer”.
Favoritzombiefilm: ”Svår fråga, men jag säger klassikern Dawn of the dead. Komplettera gärna med Shawn of the dead, som är en zombiekomedi”.

Prepperns tips

• Börja kolla på vad du har för behov. Finns allergier/sjukdomar, särskilda behov, småbarn eller djur att tänka på?
• Införskaffa vevradio och något att laga mat på. Då kan du få information, värma mat och hålla värmen bättre.
• Kanske finns plats för en kartong med det allra viktigaste?
• Det finns hopfällbara plastdunkar för vatten som inte tar mycket plats.
• Tänk till. Vad kan hända och hur löser jag det då? Om jag inte har vatten, var kan jag hämta det? Vem är ansvarig om något händer? Vilka olika samlingspunkter finns?
• Lär känna dina grannar. Alltid är det någon som har en förnödenhet eller kompetens som kan behövas, eller som behöver din hjälp.
• Ofta strömavbrott? Då kanske det är läge att gå ihop med grannarna och skaffa en dieselgenerator.
• Har man barn kan man testa genom att leka att något hänt. Släck belysningen eller ta fram trangiaköket. Då får man tänka till och se vad som behövs.