Nyhet

Nu finns samlat stöd för kommunal krisberedskap

Det finns mycket stöd att få — men det är väldigt utspritt och ibland svårt att hitta. Därför håller MSB och SKR på att ta fram en digital handbok i kommunal krisberedskap.

Enligt projektledaren Alexandra Ejner på MSB har kommunerna länge påtalat att det saknas ett samlat stöd inom krisberedskap.

– Det är svårt att få en överblick över det krisberedskapsarbete som berör olika verksamheter i en kommun och man måste vända sig till många olika myndigheters och branschorganisationers sidor för att hitta stöd, konstaterar hon.

Tillsammans med Sveriges kommuner och regioner, SKR, har MSB identifierat olika områden där man ska samla stödet och anpassa det till kommunernas verksamheter. Områdena spänner över stora delar av den breda verksamhet som bedrivs i en kommun, exempelvis räddningstjänst, dricksvatten, energiförsörjning, IT och skola/förskola. Kommunerna har varit med och tyckt till om vilka delar som skulle tas an först.

Målgrupperna är kommunernas beredskapssamordnare och verksamhetsansvariga. Flera kommuner har bidragit med skribenter till olika kapitel och ingår också i referensgruppen tillsammans med länsstyrelser.

– Den största utmaningen är att stödet ska passa både den som är ny som beredskapssamordnare och den som har jobbat en längre tid. Texterna ska ge en överblick inom området, men måste även vara konkreta och ge handfasta tips, säger Alexandra Ejner.

De första kapitlen i handboken – övergripande processer, dricksvatten och räddningstjänst – publicerades på MSB:s webb i somras och nya tillkommer löpande fram till årsskiftet. Flera nya kapitel har publicerats under mars månad (msb.se/handbokikommunalkrisberedskap).

MSB:s Filip Stegander är biträdande projektledare och säger att alla områden har sina utmaningar.

– Vissa områden är väldigt stora, samhällsplanering är ett sådant exempel. Det innehåller allt från klimatanpassning till stadsplanering. Ibland finns det så mycket material att det är svårt att göra avgränsningar. Återkommande respons från referensgruppen är att texterna behöver kortas ner, de efterfrågar själva kärnan.

Alexandra Ejner säger att mycket handlar om att hänvisa till fördjupningar och lyfta exempel på hur kommuner har jobbat inom den aktuella frågan.

– Ofta söker de stöd från andra kommuner inom det egna länet. Här vill vi underlätta att ta inspiration från kommuner som kanske ligger lite längre ifrån geografiskt.

Projektledarna berättar att gensvaret från myndigheter och branschorganisationer, som ställer upp som bollplank, är positivt.

– De ser det som en möjlighet att nå ut med sina vägledningar och budskap i fler kanaler än sina egna. Det är så vi vill ha det, vi måste hjälpas åt att lyfta bra exempel och stöd. Vi försöker trycka på att krisberedskapen inte bara är beredskapssamordnarens ansvar, grunden är att arbeta tillsammans, avslutar Alexandra Ejner.