Gotland – ett föredöme

Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick 2017 i uppdrag av regeringen att genomföra ett pilotprojekt som rör samverkan och organisation inom totalförsvaret i länet. Syftet är att skapa en permanent samverkansorganisation på Gotland med nödvändiga personella och materiella resurser för att stärka totalförsvarets förmåga.
Försvarsmakten la uppdraget på det då nystartade Gotlands regemente.

– Det är en utvecklingssatsning som redan är lagd i linjen både för Försvarsmakten och länsstyrelsen, berättar Kicki Scheller, försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Gotlands län.

Tillsammans med regementschefen Mattias Ardin från Gotlands regemente medverkade hon på Mötesplats samhällssäkerhet i slutet av mars för att ge en lägesbild från ön.

Tanken har hela tiden varit att arbetet på Gotland ska utgöra en förebild för övriga delar av landet, avseende strukturer och rutiner för totalförsvarets aktörer. Trots att ön har en särpräglad miljö och en säkerhetspolitiskt central position i Östersjön, ska många av erfarenheterna kunna lyftas på en allmängiltig nivå.

– Slutrapporten i februari 2022 kommer innehålla mängder med generiska modeller, rutiner och metoder som man kan kopiera om man vill. Vi delar redan med oss av vissa kunskapsunderlag, rapporter och rutiner för den som efterfrågar, säger Kicki Scheller.

De arbetar med tre huvudspår, där det första handlar om samhällsviktig verksamhet. Ett antal arbetsgrupper jobbar i offentlig-privat samverkan med energifrågor, transporter och annat som klassas som samhällsviktigt. En person från Försvarsmakten eller länsstyrelsen är processledare och gör en fördjupad risk- och sårbarhetsanalys, som ytterst blir öns krigsplanläggning.

I många arbetsgrupper sitter nationella myndigheter med.

– I slutändan blir det en så kallad restlista i varje arbetsgrupp som ska beskriva vad vi kan lösa ut lokalt, länsvis men även vad det är regeringen eller nationella myndigheter behöver lösa ut, förklarar Kicki Scheller.

En lärdom de dragit är att man måste ner på skruv- och mutternivå i arbetsgrupperna. Hur mycket morötter, potatis och ägg finns det? Hur mycket drivmedel, hur många bensinstationer, hur mycket reservkraft och blod?

För att alla ska få en gemensam förståelse för vad det ska planeras för har man tagit fram scenarier samt utgått från öppna handlingar och 90 dagar.

Spår två i utvecklingssatsningen handlar om länsstyrelsens och Försvarsmaktens förmåga att öva och utbilda, både tillsammans och på varsitt håll.

Här är det viktigt att öva även under höjd beredskap, poängterar Kicki Scheller och Mattias Ardin. I övningsverksamheten ingår bland annat Region Gotland, Polisen och Region Stockholm.

– Vi hoppas kunna växla upp efter sommaren när alla blivit vaccinerade. Men vi ses på momentövningar på Skype. Man kan utbilda sig i krigets lagar digitalt, säger Kicki Scheller.

Det tredje spåret är samverkan. Enligt Mattias Ardin kanske detta är allra svårast eftersom samverkan och samordning inte kan gå till exakt som under kalla kriget.

– Vi tar fram metoder för hur det ska gå till i det moderna totalförsvaret. Vi utgår från höjd beredskap och krig, samtidigt som det måste vara en metod som kopplar mot krishanteringen eftersom det skulle kunna vara en långtgående kris som övergår i höjd beredskap och krig. De ska likna varandra men det ska ändå vara tydligt var det skiljer sig åt.

För skillnader blir det. Länsstyrelsen får en annan roll, andra mandat och kan samordna på ett annat sätt när det kommer till höjd beredskap och krig.

Dessutom är det lite olika prioriteringar. Under pandemin har exempelvis Försvarsmakten i mångt och mycket stöttat det civila samhället, men under höjd beredskap och krig ska det civila samhället stötta Försvarsmakten. Det ställer andra krav på hur samverkan ska gå till.

– En sak man kan behöva titta närmare på i ett sådant läge är utrymning. Hur går en utrymning till? Vilka områden är det man ska samverka och samordna kring? Vem har vilket ansvar, säger Mattias Ardin och tillägger att även om det inte kommer hanteras exakt på samma sätt i Småland som på Gotland, så är det åtminstone samma områden man behöver närma sig och fundera på.

Innan man sätter igång med något av det som nämnts ovan gäller det att börja med säkerhetsskyddet på den civila sidan – oavsett om man är kommun, region, länsstyrelse eller statlig myndighet.

För länsstyrelsen på Gotlands del började resan med säkerhetsskyddet 2017 när de fick uppdraget av regeringen. Sedan dess har de bland annat blivit skyddsobjekt, jobbat mycket med säkerhetsskyddsanalyser i verksamheten och ingått en trepartsöverenskommelse, där aktörerna fått skriva på papper om att de inte ska dela med sig av informationen utan att fråga de som äger satsningen.

– Att börja med säkerhetsskyddet är något vi verkligen vill förmedla. Först när det är på plats kan man börja planera och jobba, avslutar Kicki Scheller.

Utvecklingssatsningen

I december 2017 fick Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län ett uppdrag av regeringen att under tre år stärka totalförsvarets förmåga på Gotland.
Målsättningar:

• Satsningen ska vara materiellt och personellt resurssatt
• Övad innan utgången 2020 (p g a pandemin förlängt till 2021)
• Budget 8 mkr (länsstyrelsen)+ 2 mkr (Försvarsmakten)
• Utgå från befintliga strukturer
• Bibehållas långsiktigt
• Tjäna som förebild för andra
• Se över vilka delar av arbetet som kan användas i andra delar av landet (nytt 2021)
• Genomförandet ska ske i nära dialog med MSB och i samverkan med andra berörda aktörer inom totalförsvaret.