Frivillig väg in till myndigheter

– Vi rekryterar och utbildar frivilliga som kan krigsplaceras hos myndigheter utan att vara anställda där, säger Kristoffer Bäckström, kommunikationschef på Försvarsutbildarna.

Organisationen har historiskt varit en rekryteringsbas för Försvarsmakten. Men sedan 2006 utbildas det även för den civila sidan av totalförsvaret.

Därifrån kan centrala myndigheter och länsstyrelser få hjälp med extra beredskapsresurser, exempelvis kriskommunikatörer, förstärkningsresurser för kärnteknisk olycka och numera även för skogsbrandsbekämpning.

De resurser som rekryteras kallas avtalsbefattningar. Det betyder att det tecknas ett frivilligavtal mellan personen och myndigheten som möjliggör krigsplacering hos myndigheten.

– Vi rekryterar aldrig någon som redan är krigsplacerad. Vi ska inte ta från en del av totalförsvaret och ge till en annan, säger Kristoffer Bäckström.

Försvarsutbildarna når en överenskommelse med myndigheten om vilka kompetenser som ska rekryteras och utbildas. En utbildningsplan godkänns av myndigheten och därefter ett utbildningsavtal med den enskilde.

– För att vi ska genomföra utbildningar, och få ersättning av MSB via 2:4-anslaget, krävs att det finns en beställare.

Försvarsutbildarna ska bemanna 217 civila avtalsbefattningar, på den militära sidan 1 011. En markant skillnad. För försvaret är det främst hemvärnspersonal som utbildas, men även stamanställda.

En ny civil utbildning är förstärkningsresurser för skogsbrandsbekämpning.

– Det var under skogsbränderna 2018 som MSB ställde frågan om vi kunde ställa frivilliga till förfogande att hjälpa till. Men de skulle ha utbildning, inte bara vara armar och ben. Vi fick 150 intresserade inom vår organisation.

Det blev aldrig verklighet då. Men tanken hade väckts; eftersom Försvarsutbildarna finns över hela landet borde resursen finnas i varje regionalt förbund. I dag har länsstyrelsen i Uppsala en styrka på 30 personer utbildad i skogsbrandsbekämpning, styrkan fick även utbildning som resurs för kärnteknisk olycka.

För att gå utbildningen måste man vara medlem i någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna, det är bland annat en försäkringsfråga.

– Vi rekryterade nya medlemmar som gick med just för den här utbildningen och som vill göra en insats för samhällets säkerhet, de är nu medlemmar hos oss. Samtidigt måste man ha en dialog med räddningstjänsterna i länet, att de tycker det är en bra idé. Det är de som ska använda de frivilliga, även om det är länsstyrelsen som tecknat frivilligavtalet.

Från MSB har man fått släckutrustning motsvarande en skogsbrandsdepå. De frivilliga har personlig utrustning hemma i bostaden.

Försvarsutbildarna har nu dialog med fler länsstyrelser om utbildning. Närmast på gång är Stockholm som vill komplettera med utbildning i oljesanering.

– Vi skulle nog klara att utbilda fyra-fem styrkor om året, men vi har bara pengar för två i år.

En utbildning med tryck på är för kommunikatörer. Försvarsutbildarna har avtal med ett antal myndigheter om 80 kommunikatörer. Det är yrkesverksamma kommunikatörer som utbildas för frivilligt arbete.

– Vi utbildar 20 om året. Tio till en ny myndighet och tio fylls på där det uppstår brister när folk slutar. Det här är trots allt frivilliga befattningar, det händer att folk vill prioritera annat.

Det frivilligavtal som skrivs på av den enskilde och myndigheten reglerar tjänstgöringstid, krav på båda parter, ersättningsnivå. Ett normalt avtal löper över fyra år och förlängs lika länge om inte annat sägs.

– Sen gäller det att vidmakthålla kompetensen. Det betyder ett gemensamt ansvar för oss på Försvarsutbildarna och myndigheten att individen får komma in på fortsatt utbildning och övning.

Försvarsungdom är av tradition viktig inom Försvarsutbildarna. Totalt finns 3 271 ungdomar som medlemmar, förra året var det 1 000 som visade intresse att gå med.

Nu finansierar MSB en del av ungdomsverksamheten vilket innebär att man även besöker polis, räddningstjänst, tullen och Kustbevakningen.

– Intresset från allmänheten att gå med är större än Försvarsmakten och MSB har pengar till. Men i höst ska vi genomföra en kurs över fem dagar med fördjupning inom sjukvård, något vi och MSB är överens om behövs för att hjälpa till vid kris, höjd beredskap och krig, säger Kristoffer Bäckström.

Många av Försvarsutbildarnas civila utbildningar finansieras via det så kallade krisberedskapsanslaget (2:4). Men utöver det som finansieras via Försvarsmakten och MSB, satsar Försvarsutbildarna egna pengar på utbildningar.

– Vi vet att vi måste genomföra dem för att fungera som organisation. Vi använder faktiskt tre-fem miljoner om året av egna medel för att få vår organisation att gå runt, lägger ner det för att hjälpa totalförsvaret. Vi ägde en del fastigheter som såldes för 20-30 år sedan. Avkastningen används för att finansiera kurser och verksamhet i förbunden.

Det finns många fler exempel på utbildningar. Försvarsutbildarna har huvudansvar att genomföra vissa utbildningar för alla 18 frivilliga försvarsorganisationer, exempelvis grunder i krisberedskap. Miljö och hälsa, som är ett av Försvarsutbildarnas 16 specialistförbund, utbildar kommunernas FRG (frivilliga resursgrupper) i livsmedelssäkerhet.

Under 2019 höll de regionala förbunden över 100 föreläsningar om hemberedskap. Nu ska Försvarsutbildarna även börja utbilda för landets regioner.

De frivilliga har också haft många uppgifter under pandemin, byggt fältsjukhus och kört sjuktransporter.

– I dag har vi ungefär 300 personer från frivilliga försvarsorganisationer som bemannar 243 provtagningsstationer för covid-test i 14 regioner.

Vilka är era tyngsta uppgifter?

– Det är när vi ska starta en ny utbildning. Nu ska vi utbilda civila skyddsvakter. Det har varit en stor process att lösa tillståndsdelar för att bli godkända som utbildare. En skyddsvakt har samma befogenheter som en polis, säkerhetskraven är ganska rigorösa. Och nu ska vi utbilda instruktörer att bli godkända för att utbilda vakterna. När det sen rullar på är det stora jobbet gjort för min del.

– Myndigheter måste också förstå vad en frivillig är, hur de kan användas. Det kräver att myndigheten tar hand om dem när vi lagt ner tid och skattepengar för att utbilda dem. Den diskussionen är halva mitt jobb, men det går enklare nu efter planeringen för totalförsvarsövningen.

Och er viktigaste uppgift?

– Att bidra till totalförsvaret. Vi gör det på tre sätt: genom rekrytering, utbildning och totalförsvarsinformation. Det är en jätteviktig uppgift.

Civila utbildningar

För att stärka beredskapen hos centrala myndigheter och länsstyrelser utbildas frivilliga förstärkningsresurser för frivilligavtal med beställaren. För att gå utbildning måste man tillhöra någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna.

CBRN-personal

För att förstärka transportsektorn. Grundläggande förmåga att som stabsmedlem eller instruktör planlägga och genomföra verksamhet vid CBRN-hot eller beredskapshöjning.

Förstärkningsresurs kärnteknisk olycka

Utbildning för Hallands och Uppsala län. I Halland utbildas regional resursgrupp för att täcka in områden som information, samband, transporter och epizooti (smittsam djursjukdom). I Uppsala län rekryteras för att utbilda inom dosimetri och avsökning.

Hälsoskydd

Hälsoskyddspersonal förstärker bland annat länsstyrelsers staber inom exempelvis livsmedelssäkerhet och hygien.

Kommunikatör

Förstärker myndigheterna när deras egna resurser inte räcker till för att bemanna vid kriser, höjd beredskap och krig.

Räddnings- och röjningsstyrkor

Resurs till länsstyrelsen som ska kunna förstärka räddningsledare. Styrkan består av 30 personer. I fredstid är fokus att vara en förstärkningsresurs med utbildning i skogsbrandsbekämpning, men även resurs vid översvämningar och svåra väderförhållanden. Vid höjd beredskap ska styrkorna utgöra en del av befolkningsskyddets räddnings- och röjningsstyrkor.

Skyddsvakt

Ska förstärka vissa myndigheters behov att skydda viktiga skyddsobjekt mot exempelvis sabotage, terroristbrott och spioneri. Det kan vara byggnader eller andra anläggningar viktiga för totalförsvaret och rikets säkerhet.

FAKTA

Försvarsutbildarna

• Rikstäckande frivillig försvarsorganisation med syfte att stärka totalförsvaret. Utbildar både det militära och civila försvaret.
• 27 000 medlemmar, fördelade på 23 regionala förbund och 16 specialistförbund. Största regionala förbund är Försvarsutbildarna Skåne med 4 507 medlemmar, varav 1 041 ungdomar.
• I försvarsungdom finns 3 271 ungdomar engagerade.
• 16 anställda. 12 på centrala kansliet och fyra regionala utbildningsledare ute i landet.
• Historiskt bildades Sveriges Landsstormsföreningars riksförbund 1912, med huvudsyfte att rekrytera till Försvarsmakten. 1942 avskaffades organisationen, året därpå bildades istället Centralförbundet för befälsutbildning med uppgift att bedriva frivillig befälsutbildning.
• 2006 bytte organisationen namn till Svenska Försvarsutbildningsförbundet. Nu vände man sig både till Försvarsmakten och civil krishantering och började utbilda för det civila försvaret. 2012 beslutades att verksamheten ska omfatta hela skalan från den enskildes säkerhet till samhällets försvar.