Dags att krigsplacera

Plikt- och prövningsverket som ansvarar för registret över krigsplacerade genomför utbildningar för att ge myndigheter och civila organisationer vägledning i arbetet.

– Vi växlar upp arbetet nu. Krigsplacering är ett planeringsverktyg för att säkerställa att man har tillgång till sin personal i händelse av höjd beredskap, och det är viktigt att förstå sin roll i totalförsvaret. Vi vill att alla ska känna sig trygga i arbetet med krigsplacering, säger Mattias Johansson, enhetschef för bemanningsstöd på Plikt- och prövningsverket.

Krigsplacering är ingen engångsföreteelse som kan bockas för som avklarad när den är gjord.

Plikt- och prövningsverket registrerar krigsplaceringar och för att deras register ska vara korrekt krävs regelbundna uppdateringar. Myndigheten håller ordning på de krigsplacerade personerna och ser till att de bara har en placering.

– Vi rekommenderar varje organisation att genomföra minst en totalregistrering om året. Det handlar inte om att krigsplacera all personal, utan att vi får en komplett lista över den personal man vill krigsplacera, säger Anna-Karin Berglund, personalredovisare för civila organisationer på Plikt- och prövningsverket.

Uppdaterade listor är en förutsättning för att Plikt- och prövningsverket ska kunna kontrollera om en person är disponibel att krigsplacera eller om denne redan är tagen i anspråk av annan organisation.

– Syftet är att i ett tidigt skede av arbetet med krigsorganisationen få en ögonblicksbild över hur stor del av personalen som finns tillgänglig för krigsplacering.

När en organisation krigsplacerat en person innebär det att ingen annan kan disponera denne, utan att den disponerande organisationen ger sitt medgivande.

Personalomsättning är en anledning till att informationen till Plikt- och prövningsverket behöver uppdateras, det kan också vara att man vill krigsplacera ytterligare verksamhet inom organisationen.

– Det gör också att personer som avslutat sin anställning görs disponibla för andra. Om ingen ändring alls skett i registret under ett år vill vi ändå bli meddelade skriftligt om det, säger Anna-Karin Berglund.

Om två organisationer når en överenskommelse om var en person gör mest nytta under höjd beredskap kan det för denne innebära ändrad krigsplacering.

– Vid behov kan vi registrera löpande förändringar som gäller enstaka individer.

Statistik från juni visar att alla 21 länsstyrelser krigsplacerat personal i Plikt- och prövningsverkets register. Åtta av 21 regioner har gjort det, 59 av 290 kommuner och därtill 61 räddningstjänster. Bland centrala myndigheter har 31 registrerat, varav 25 är bevakningsansvariga. För företag finns 31 offentligt ägda och fyra privata registrerade.

– Men ingen ska behöva skämmas för att de inte tagit tag i de här frågorna, det har kanske inte varit så lätt för en organisation som befunnit sig i pandemi-krisen i två år att också tänka på de här frågorna, säger Carina Welin, kommunikatör på Plikt och prövningsverket.

Samtidigt konstaterar hon att pandemin varit utlösande för många, speciellt regionerna, att man måste tänka på frågorna.

– Många känner att den här tiden varit en jättestor övning i hur arbetet inte ska göras. Det kanske är någon som sitter ensam med ansvaret för kris- och krigsberedskap, vad händer om denne blir sjuk?

Plikt- och prövningsverket har genomfört en rad utbildningar om krigsplacering under hösten, både för civila och militära myndigheter. Och sannolikt kommer det fortsätta.

– Vi har fått många frågor om hur man bär sig åt för att krigsplacera, och då fann våra personalredovisare det lämpligt att samla till utbildningar, säger Carina Welin.