Storköken ska få hjälp till bättre krisberedskap

Med stöd av krisberedskapspengar från MSB tar Livsmedelsverket fram en handbok för krisberedskap inom offentliga måltidsverksamheter.

— Köken ute i kommuner och regioner har uppmärksammat att det inte finns tillräcklig beredskap för kriser. Det handlar om alla kriser, från en trafikolycka där maten inte kommer fram till ett äldreboende utanför tätorten till höjd beredskap, säger Lena Björck, projektledare på Livsmedelsverket.

Den offentliga måltidsverksamheten är en tämligen osynlig verksamhet som tas för given, men har en viktig roll vid kris för att hålla samhället rullande. Storköken finns till exempel inom förskola, skola, hemtjänst, äldrevård och sjukvård.

— Det pratas om vikten av kontinuitetshantering, att upprätthålla verksamheten, men vi kan inte ha barnen i förskolan och skolan om de inte får mat. Varenda förälder vet hur det går om inte barnen får mat. Det serveras tre miljoner måltider i skola, vård och omsorg i Sverige varje dag. Det är imponerande vilka enorma mängder av mat, måltider och ansvar det handlar om — det är ett jättejobb. Fungerar inte det har vi inget robust samhälle.

Under stormar och skogsbränder har många måltidsorganisationer bidragit med mat till räddningspersonal och andra, utöver de vanliga matgästerna.

— Beroenden som är nödvändiga för att få fram måltiderna har gjorts synliga och man insåg att det hade varit enklare om det funnits en krisplanering.

Vissa fick upp ögonen för att det här är nåt man kanske inte har tagit på allvar.

— Vi ser att dialogen mellan måltidsorganisationen och beredskapssamordnare eller motsvarande, behöver öka. Det spelar stor roll om de som arbetar i måltidsorganisationerna får ingå i diskussionen om hela kommunens beredskapsplanering. Det får inte vara så att det är nåt som kommer in på slutet, javisst alla ska ha mat också.

Arbetet med handboken är i sin linda. Det har tillsatts en referensgrupp med erfarna måltidschefer och beredskapssamordnare. Det ska samlas goda exempel från hela landet, och mer konkret ta reda på vad som efterfrågas.

— Behov som lyfts är det konkreta stödet; krismenyer, listor och mallar, det man tar fram när situationen är akut. Men även det mer strategiska; vilka samarbeten behöver man etablera och hur ska man tänka med lager, lokaler, upphandling med mera.

Det som uppmärksammats i samband med corona-viruset är konsekvenserna av personalbrist och den långsiktiga utmaningen med att rekrytera utbildad personal och kockar i synnerhet.

— Mycket handlar om leverans av livsmedel. När maten väl når köken är det här väldigt handlingskraftiga och kreativa personer som verkligen kan koka soppa på en spik, säger Lena Björck.

I slutet av 2022 ska handboken vara klar.