Nyhet

Med tiden kommer tonläget bli mer kritiskt i medierna

Medierna har överlag skött rapporteringen om coronakrisen bra. Med tiden kommer dock tonläget bli mer kritiskt. Det anser Michael Karlsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.

– Rannsakan kommer senare. Vi har inget facit än, säger han.

Michael Karlsson vid Karlstads universitet följer just nu medierna som konsument, om än med andra ögon än allmänheten.

Hans intryck är att det i tidningar, radio och tv beskrivs vad som händer, om konsekvenserna för både allmänhet och verksamheter. Myndigheter och folkvalda får komma till tals, kritiska röster släpps fram.

– Det som spelar in är att vi har en situation som vi är osäkra på hur vi ska hantera. Det finns många frågor men inga svar. Det är inte rätt läge att vara kritisk.

Michael Karlsson håller med de som säger att vi upplever något vi inte varit med om tidigare.

– Hela samhällsbygget är en del av krisen, vi kommer få frågor om välfärdsstaten. Det är så många olika bottnar och därför är det nytt.

Hur påverkas rapporteringen av att det är en långsam och långvarig händelse?

– Efter ett tag försöker man hitta nya vinklar, för att inte återberätta hela tiden. Med det följer också behovet av att gestalta bildmässigt, det kräver lite mer under en virusspridning än under en skogsbrand.

Men några övertramp tycker inte Michael Karlsson att han sett. En hittills sansad debatt påverkas också av att politikerna är tämligen överens.

För att det ska storma och en debatt skena krävs strid mellan tungviktare, påpekar Michael Karlsson. Det räcker inte med kritik mot makthavare från intressegrupper.

– Tidigare forskning visar att det kräver en konflikt mellan eliter, exempelvis regeringen och oppositionen.

Troligen blir tonläget ett annat när krisen klingar av.

– Då kommer ansvarsutkrävandet och förmodligen initieras det av en politisk meningsskiljaktighet. Vi såg det i skandalen med Transportstyrelsen. Storyn stannade inte, den landade i politiken och två ministrar tvingades avgå.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har på sina håll nått ikonstatus, men har också motståndare. En vattendelare med tydlig övervikt av supportrar.

– Han har synts hela tiden. Det är typiskt för kriser. Man väljer få talespersoner för att folk ska känna igen dem. Vi såg det även under terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.

Vad är förklaringen till att Tegnell gått hem hos så många?

– Mer än något annat är han nog tryggheten för många nu. Egentligen är han arketypen för en svensk myndighetsperson. Erfaren, verkar säker och har fokus på uppgiften. Svarar artigt och är inte överdrivet känslomässig. Han ger heller inte sken av att försöka förställa sig, det verkar vara hans rätta jag som framträder.

Är det något du saknar i rapporteringen om corona i medierna?

– Ordet saknar passar inte riktigt in när vi pratar om rapportering om corona.

LÄS OCKSÅ

Nyhetstörsten rekordstor under coronakrisen