Krisen — en lärorik erfarenhet

Redan i januari gick MSB upp i särskild organisation, hjälpte i samma veva UD att evakuera svenskar från Wuhan. Till skillnad från exempelvis skogsbränder där MSB har ett uttalat sektorsansvar, har myndigheten i den här krisen en biroll, om än omfattande, bakom huvudrollsinnehavarna Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
— Vår roll är att stödja dem, så de kan ta sitt ansvar. Men också att säkra samhällets funktionalitet bortom deras ansvar. Mycket handlar om att hantera nya utmaningar som måste lösas snabbt. Ett bra exempel är hanteringen av avlidna, där var det ett 15-tal aktörer som behövde samverka för att det ska fungera smidigt, säger Jakob Wernerman.

Samla in information om kommuners behov, analysstöd, hantera erbjudanden om resurser är andra stöduppgifter.
— Vi har fått många resurserbjudanden till MSB. Har resurserna rört skyddsutrustning eller medicinteknisk materiel har vi gjort sammanställningar och skickat till Socialstyrelsen, de har ansvaret och kompetensen att bedöma vad som är relevant.

Mer handgripligt operativt har MSB stöttat evakuering av svenskar från ett flertal länder, skapat extra kapacitet vid sjukhus genom att sätta upp tält eller prefab. Myndigheten har stöttat med personal, främst stabspersonal och kriskommunikatörer, till i huvudsak Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och vissa regioner.
MSB tog också initiativ till att samordna frivilligorganisationernas stöd till kommunerna för att hjälpa människor i riskgrupper.
— Där har vi stor nytta av det etablerade samarbetet med frivilligorganisationerna som vår avdelning för krisberedskap och civilt försvar driver.

Sjukvården har fått hjälp av Försvarsmakten med resurser. Jakob Wernerman konstaterar att MSB haft möjlighet att stötta mer när det gäller att sätta upp tält.
— Jag tror många regioner inte vet att de kan få stöd av MSB. Mellan allmän sjukvård och militär sjukvård finns mer etablerade samarbeten. Nu har Försvarsmakten kunnat hjälpa till, men under höjd beredskap kanske de inte har den möjligheten.
MSB är vant att ställa om till särskild organisation. Nu jobbar ni med två myndigheter som inte är operativa på samma sätt. Hur fungerar det?
— Socialstyrelsen har viss operativ vana, tycker det märks att Folkhälsomyndigheten inte har det. Klart det blir annorlunda, saker tar längre tid och det måste säkerställas att det finns förståelse. Effektivt samarbete måste handla om ömsesidig respekt och förståelse. Jag vill betona att samarbetet fungerat bra.

För allmänheten är Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens roller i krisen tydliga. MSBs uppgift har ibland uppfattats som otydlig.
— Vår uppgift är i mycket att jobba bakom kulisserna, att mäkla resurser, tydliggöra roller och ansvar. Den typen av arbete syns inte så mycket och har varit en utmaning att komma ut med, helt enkelt otacksamt kommunikativt.
Men den myndighetsgemensamma webbplatsen Krisinformation.se som drivs av MSB har fått gott genomslag.
— När många overifierade uppgifter sprids har Krisinformation.se visat sitt värde med bekräftad information från myndigheterna.
Hur är MSBs uthållighet om krisen blir extremt långvarig?
— Jag tror vi kan vara så uthålliga vi behöver vara, men måste i så fall tänka till hur arbetet ska organiseras. Nu jobbar många häcken av sig och behöver sen rotera ut. I en utdragen insats blir många rotationer ett kontinuitetsproblem. Vi har runt 100 personer i särskild organisation, det finns
1 000 anställda och vi kan dra på med myndighetens fulla kraft. I den här krisen har vi hittat lösningar genom samverkan mellan det operativa och linjearbetet på ett sätt vi kanske inte sett tidigare.
Vad blir framöver viktiga frågor för att hantera krisen?
— Nu är vi i en fas där krisen närmast blivit norm. Vi har följt sekundära effekter hela tiden, men de blir än viktigare. Det kan handla om psykosociala frågor, ekonomi, näringslivet. Samhällets funktionalitet måste säkras samtidigt som vi inte får tappa fokus på att ha resurser i sjukvården.

I ett längre perspektiv behöver också förberedas för att fasa ut krisen, Jakob Wernerman tror inte det blir ett plötsligt avslut.
— Det måste ske successivt, och den situationen har vi inte varit i förut.
Samtidigt ser han positiva effekter för framtiden.
— Krisen visar hur det civila försvaret fungerar. Alla förstår vikten av beredskap, vikten av kontinuitetshantering. Tror vi kommer fokusera mer på de frågorna. Det är en lärorik erfarenhet för många aktörer.

Särskild organisation

Särskild organisation
MSB går upp i särskild organisation vid mer omfattande händelser. Anställda bemannar då en organisation som specifikt arbetar med händelsen.
Här är händelser som krävt särskild organisation de senaste åren.
2020
Covid-19
31 januari – pågående (vilande 24-25 februari)
447 personer har varit engagerade i särskild organisation, som mest 120 samtidigt. 14 funktioner bemannade.
2018
Skogsbränderna
7 juni-17 augusti (vilande 21 juni-2 juli)
Totalt 407 personer, som mest 133 samtidigt. 14 funktioner bemannade.
Riksdagsvalet
2 februari – ca 18 september
Lågintensiv organisation. Totalt 38 personer, som mest 10 samtidigt. 10 funktioner bemannade.
2017
Aurora, övning
18 maj – 11 oktober
Totalt 109 personer, som mest 30 samtidigt. 17 funktioner bemannade.
Terrorattentatet Stockholm
7 april – 10 april
Totalt 29 personer, som mest 23 samtidigt. 7 funktioner bemannade.
2015
Flyktingsituationen
23 september – 2 februari 2016
Från december 201 personer involverade, som mest 41 samtidigt. 21 funktioner bemannade.