Nyhet

”Inte nog förberedda”

Corona-pandemin har visat att Sveriges krisledningsförmåga måste utvecklas. En myndighet med lite mer ”muskler” att agera krisledande hade kunnat göra hanteringen effektivare.

— En sak är klar och tydlig, det är att det offentliga Sverige inte var tillräckligt förberett, inte hade en tillräckligt stark krisledningsförmåga. Nu bygger man hos olika myndigheter under resans gång, men det är för tunna strukturer i krishanteringen, säger MSB:s generaldirektör Dan Eliasson.

De höga dödstalen på äldreboenden är ett misslyckande och han menar att saker kunde gjorts bättre, som exempelvis vissa samordningsfrågor. Dan Eliasson är en stark anhängare av ansvarsprincipen, men anser att en myndighet med lite mer ”muskler” skulle kunna göra skillnad.
— Jag tror inte att någon annan myndighet kan komma in med kompetens och överpröva en annan sakmyndighet. Vem skulle kunna överpröva de främsta experterna på smittskydd som finns hos Folkhälsomyndigheten? Har MSB den kompetensen? Nej, inte alls. Däremot kan man fundera på om det inte skulle finnas mer muskelkraft i systemet där någon kan säga att vi överprövar inte i sak, men nu måste vi göra saker på följande sätt så att det blir mer effektivt, till exempel administrativt eller processuellt. MSB skulle kunna vara en sådan myndighet.
Utan att peka finger konstaterar han att under pandemin har det funnits sådana situationer.
— Det finns ett stort antal situationer där mer muskelkraft i systemet kunnat generera snabbare verksamhet. Det gäller till exempel bristen på skyddsutrustning.

Det så kallade självskattningsverktyget som blivit omskrivet i medierna är skrinlagt. Dan Eliasson ser inte det som ett misslyckande. Situationen i mars var en annan.
— Jag har inga problem alls med att Folkhälsomyndigheten gör en annan bedömning i slutet av april än man gjorde i slutet av mars. Det är samma sak med fältsjukhuset som byggdes upp i Älvsjö, det har säkert kostat fem gånger mer än verktyget gjort. Jag tycker det var bra att de tog höjd för en situation som kunde varit besvärligare. Det är en riskpremie man får betala ibland. De bedömningar vi gjorde då står jag för fullt ut.
Utvärderingar får visa om något gått fel, men det är svårt att vara beredd på allt enligt Dan Eliasson.
— Att äldreboende skulle behövt mer skyddsutrustning, det kan man se idag. När vi var i januari såg vi det inte. Det är samma med skogsbränderna. Vi är ett stort land med mycket skog, klimatförändringar, storskogarna finns i extrem glesbygd långt från räddningstjänster. Om man väger samman det kan man ganska självklart se att det behövs flygande resurser. I efterhand kan man säga att det borde vi ha insett, men vi gjorde inte det då och gjorde inte det med skyddsutrustning på äldreboenden heller. Det finns säkert andra frågor i samhället där vi också missar saker vi borde se. Det är allas jobb att hitta luckorna och det är bland annat därför vi jobbar med Nationella risk- och förmågebedömningen, men det är svårt.

Vid de gemensamma presskonferenserna fick MSB inledningsvis kritik för att det var otydligt vad myndigheten gjorde. Det förklarar Eliasson till stor del med att det speciella med MSB är att krisens karaktär definierar myndighetens roll. I en pandemi är det Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som har ledarskapet.
— I det läget blir vår roll lite mer  kompletterande och då handlar det om samverkan, stötta, lägesbild. I vissa händelser, som vid skogsbränderna, kan vi vara väldigt kraftfulla. Då var det tydligt att vi hade en samordnande roll och höll ihop det. När vi inte har ledarrollen blir vår roll lite mer diffus. Om omvärlden har svårt att förstå det, ja då får vi jobba på pedagogiken, men jag tror det är en ofrånkomlig reaktion att vi då uppfattas som lite abstrakta.