Hotbilden mot samhällsviktig verksamhet ökar

Det handlar bland annat om cyberangrepp, propaganda och desinformation.
Nästan 30 procent tror dessutom att militära hot är mycket sannolika.

I våras genomfördes för första gången undersökningen Svenskt säkerhetsindex (SSI), där 100 beslutsfattare inom samhällsviktig verksamhet har intervjuats kring hotbilder och risker.

73 procent upplever att hotbilden mot deras verksamhet har blivit mer allvarlig de senaste tre åren. 63 procent tror att den kommer bli ännu mer allvarlig under nästkommande tre år.

Cyberangrepp ses som det mest sannolika hotet (86 procent). Även utbrott av allvarlig smittsam sjukdom samt propaganda och desinformation ligger högt (76 respektive 73 procent). Därefter följer spionage (62 procent), politisk instabilitet (49 procent) och klimatpåverkan (42 procent). 31 procent ser kapacitetsbrist inom el samt terroristattacker som sannolika hot mot deras verksamheter.

– 27 procent svarar även att militära hot är mycket sannolikt. Det är en anmärkningsvärt hög siffra, säger Nicklas Haglund på Basalt, ett lösningsorienterat säkerhetsföretag i IT-branschen som står bakom undersökningen.

De halvtimmeslånga intervjuerna med beslutsfattarna genomfördes i våras, när coronapandemin fått fäste i Sverige. Många av de tillfrågade befann sig i stabsläge men var ändå angelägna om att delta i undersökningen och prata om hotbilden.

– De känner att den blivit högre men har kanske inte kompetens att se hur den ser ut eller vad de ska göra åt det. 27 procent tycker att man får acceptera ett läge där man blir av med information. För 20–25 år sedan, när den informationen bara fanns på papper, hade ingen accepterat det, menar Nicklas Haglund.

Han påpekar att digitaliseringen gjordes i sviterna av "fredssjukan" — effektiviseringar och kostnadsbesparingar var viktiga faktorer, till skillnad mot säkerhetsaspekten, något som nu måste tas igen.

Är svenskarna naiva?

– Många av de tillfrågade har uttryckt det. Jag tror att vi var väldigt godtrogna och teknikpositiva från mitten av 90-talet och 15 år framåt, men att naiviteten på senare år fått sig en törn.

Vad kan man då göra? Hela 90 procent av de tillfrågade kommer satsa på sin skyddsförmåga mot cyberangrepp under den närmsta perioden. 76 procent tror att ett starkare och mer robust totalförsvar reducerar hot de kommande tio åren.

Nicklas Haglund rekommenderar de regelverk som följer med säkerhetsskyddslagen, och att man hämtar erfarenhet och stöd från Försvarsmakten. Han anser att IT-avdelningarna har stor makt, makt som till viss del behöver övergå till säkerhetsorganisationerna.

– Säkerhetsfrågorna bör också lyftas upp på ledningsgruppsnivå. Det är redan på väg att hända, vilket känns hoppfullt. Säkerhetscheferna behöver få komma in i finrummen och inte stå kvar i farstun.

Nicklas tycker det är angeläget att ta tillvara på analysen som gjorts för att få en samlad bild och ökad kunskap när det gäller hot och säkerhet i det svenska samhället. Redan till årsskiftet kommer resultatet från en uppföljande undersökning, som ska visa på utvecklingen i frågorna.

– Våga prata om det, inse att det kommer ta lång tid och innebära stora investeringar – men bryt ner Mount Everest i mindre bitar och börja arbeta, för läget är allvarligt på många ställen.