Nyhet

"Vi har bara några få år på oss"

En förändrad omvärld och samhällsförändringar som gängkriminalitet och klimat påverkar människors säkerhet och trygghet. Samhälls­kontraktet är hotat.

— Därför menar jag att vi som jobbar med trygghet och säkerhet har bara några år på oss att bygga förtroende och visa medborgarna att vi tar de här frågorna på stort allvar.

Inrikesminister Mikael Damberg konstaterar att frågorna om trygghet och säkerhet har blivit viktigare.

— Vi har frågan om klimatförändringar som innebär nya risker som skapar osäkerhet och otrygghet — inte minst för den unga generationen. Vi har våldsanvändningen i samhället i dag som jag får ägna det mesta av min tid åt som inrikesminister.

10 000 nya poliser ska öka tryggheten, inte bara i utsatta områden.

— När jag reser runt i landet, inte minst i glest befolkade delar av Sverige, möter jag en känsla av att polisen inte längre finns där. För mig är polisens utveckling en fråga om att skapa trygghet i hela Sverige.

Han ser ingen systemkollaps, men att det finns väldigt mycket otrygghet och osäkerhet i många länder. Den starka tillit som människorna i de nordiska länderna känt till det offentliga kan snabbt erodera.

— Våra sektorer måste fungera för att ge människor trygghet. Om inte människor känner trygghet i att polisen fungerar, eller att räddningstjänsten kommer när det brinner; kommer människor då att lita på att vi har ett pensionssystem som fungerar när man blir gammal, eller att det finns en äldreomsorg som fungerar när mamma behöver det? Jag tror många människor misstror de offentliga systemen på ett sätt som man inte gjorde förut. Det kan långsiktigt undergräva tilliten i samhället och därmed vår förmåga att stå emot hot och det skulle vara väldigt skadligt för vårt samhälle.

Dan Eliasson reflekterade över det paradoxala i att samtidigt som många aldrig levt under bättre levnadsförhållande sprider sig otrygghet i landet. I det sammanhanget hyllade han det nordiska samarbetet.

— Vi bygger vår säkerhet tillsammans med andra och då är det till våra nordiska vänner vi ringer först. Ni som jobbat internationellt vet att vid ett EU-möte känner man samhörighet och är en del av samma system, men det finns nästan alltid en förhandlingsdimension i EU-dynamiken. När man träffas nordiskt är det som att komma hem till köksbordet, man lägger upp styrkor och svagheter på bordet och tar frågorna därifrån. Det finns en annan familjäritet som gör att det nordiska samarbetet är så otroligt viktigt för oss när vi bygger säkerhet tillsammans.

Cecilie Daae, generaldirektör för Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB), den norska motsvarigheten till MSB, håller med.

— Vi känner oss nära varandra och i Norge har vi en metafor som brukar säga att vi är bara ett sms från varandra om något sker.

En nyckel till samarbetet är att se mindre till organisering och mer till sakfrågor.

— Bara de fyra år som jag varit generaldirektör har jag sett en utveckling av förståelsen för att vi måste lösa uppgifterna tillsammans för de är gränslösa. Det har gjort att det blivit mycket mindre av barriärer som gränser eller att vi bryr oss väldigt mycket om någon är medlem i EU eller Nato och någon annan inte fullt så mycket medlem av Nato.

De nordiska generaldirektörerna kom direkt från ett möte i det så kallade Hagasamarbetet vars vision är ett robust Norden utan gränser. Målet är att reducera ländernas sårbarhet, öka den gemensamma genomslagskraften i EU och Europa och internationella forum. Samarbeten finns på en rad områden som skogsbrand, CBRNE och nödkommunikation.

— Målet är att i framtiden ta ett steg till i ett civil-militärt samarbete, arbeta med ett nordiskt totalförsvar. Det blir spännande och krävande, säger Cecilie Daae.