Systemledning hos polisen - hanterar händelser snabbare

– Vi ska ha ett ledningssystem, och det jobbar vi egentligen fortfarande med att få ihop, säger Rafael Davidgård, Polisen.

Från att ha varit 21 myndigheter blev Polisen 2015 en myndighet indelad i sju regioner.

Rafael Davidgård och Ola Fredriksson jobbar på polisens nationella operativa avdelning, NOA, som ämnesexperter inom operativ ledning.

De båda har sedan 2014 varit med och byggt upp metodik för stab- och ledningssystem, inom operativ ledning jobbar de mycket med krisberedskap.

”Man kan komma överens
om saker, men omsätta så
det blir enhetliga effekter;
det är det svåra.”

– Vi är inne på vårt femte år och arbetar fortfarande med implementering, som kanske är huvuddelen av arbetet. Man kan komma överens om saker, men omsätta så det blir enhetliga effekter; det är det svåra, säger Ola Fredriksson.

Analyser av händelser som Göteborgskravallerna och massakern på Utöya i Norge har genom åren krävt utveckling av förmågan att hantera komplexa händelser, men även ombildningen till en myndighet innebar ett utvecklingssprång, konstaterar Rafael Davidgård.

– Nu ska nationell nivå kunna leda och fördela resurser över landet. Det är nytt för polisen att hitta formerna för det.

Det handlar om att samla svensk polis och att synka med omvärlden. Rafael Davidgård och Ola Fredriksson medverkar i att ta fram en handbok om operativ ledning vid särskilda händelser.

– När vi fick uppdraget 2014 drog MSB samtidigt igång arbetet med ledning och samverkan. Det gav oss möjlighet att haka på projektet från början, och det har vi nytta av i dag när vi ska få ihop polisens interna arbete med det aktörsgemensamma, säger Rafael Davidgård.

Rafael Davidgård konstaterar att polisen haft samma utmaning som svensk räddningstjänst, att resurserna inte räcker till i vissa regioner vid komplicerade och långvariga händelser.

– Sedan 2007 har vi vid särskild polistaktik arbetat med att flytta personal för att förstärka. Det har blivit lättare och går snabbare sedan vi blev en myndighet.

Ola Fredriksson är polisens representant i det nystartade projektet Enhetligt ledningssystem (ELS) som drivs av MSB.

– Något som är fantastiskt bra med ELS-projektet är att man har med utbildningen från början. Det är viktigt att parallellt jobba med utbildningsorganisationen som kan tolka och omvandla till utbildningsinsatser. Vi såg när vi skulle implementera nytt ledningssystem att vår nya resurs med kompetenscentrum inte gick riktigt i takt, vi levererade en produkt utan att ha en färdig utbildningsorganisation, säger Ola Fredriksson.

Målet med enhetligt ledningssystem hos räddningstjänst är bland annat likhet i organisation, arbetssätt och nomenklatur.

– Ska man jobba i samverkande förbund och det ska bli enhetligt är det ganska mycket jobb. Men samtidigt får man inte kompromissa bort saker så begreppen urvattnas och det blir ännu otydligare, säger Rafael Davidgård och fortsätter:

– Det är viktigt hur man tar sig an uppgiften, inte bara tittar på organisation och ritar rutor för hur det ska se ut. Då har man inte funderat på uppdrag, syfte och önskad förmåga. Vi försöker först fundera på varför vi finns till, stannar där ett tag och bryter i gamla mönster, historik och kultur som vi bär med oss. Det är lite grann att ge och ta, och det får man vara beredd på om man ska samlas kring något.

Samtidigt som polisens ledningssystem ska vara enhetligt kan det finnas behov av lokal anpassning.

– Det har vi pratat mycket om. Vad måste vara enhetligt för att systemet ska fungera och vad måste få vara lokalt anpassat. Hur den balansen hittas måste man vara öppen för att diskutera.

Om systemet ska förändras, vad är viktigt för att lyckas?

– Forskning visar att man måste kraftsamla kring kompetensutveckling. Så fort något nytt skapas, börja träna och öva över organisationsgränserna.

På vilket sätt har polisen blivit bättre efter omorganisationen?

– Genom det sammanhållna ledningssystemet. Varje särskild händelse är en byggsten där vi utvärderar och skruvar lite mer på systemet. Vore förmätet att säga att det sitter, men vi är en bit på väg, säger Ola Fredriksson.

– Vi är snabbare att hantera större händelser, har större förmåga i myndigheten, säger Rafael Davidgård.

”Det är en viktig
hävstång att våga
använda det som
inte är klart.”

Under riksdagsvalet 2018 provades metoderna skarpt innan allt egentligen var på plats.

– En framgångsfaktor. Vi hade de som jobbade med händelsen och de som jobbar med att utveckla systemet i samma lokal. Det är en viktig hävstång att våga använda det som inte är klart, och det passade bra att testa under valet eftersom det är en händelse som pågår över tid, säger Rafael Davidgård.

Vad har ni lärt under förändringsarbetet?

– Det är viktigt att hålla trycket uppe i implementeringen, det räcker inte att skicka ut en bok. Man måste ha respekt för att allt hänger ihop, från processer till utbildningsorganisation. På så vis är det rätt krävande. Och så måste man ha med högsta ledningen, säger Ola Fredriksson.

– Grundtankarna i krisledning och språket från Gemensamma grunder har vi försökt ta med in i vår organisation. Det knyter faktiskt samman oss. Vi jobbar med grunderna i interna styrdokument och utbildningar, bygger vår handbok i krisledning efter principerna. Det är viktigt att se att vi är i ett sammanhang.