Lärande när Sverige prövas i Barents Rescue

– Målet är att de som övas ska få viktiga kunskaper och utökade erfarenheter som blir värdefulla i deras vardag, säger projektledaren Maria Jontén, MSB.

Det handlar om Barents Rescue som för tredje gången arrangeras i norra Sverige.

Finland, Norge, Ryssland och Sverige samarbetar i Barentsrådet och har sedan 2001 haft gemensamma övningar med rullande schema.

23-27 september är det åter Sveriges tur när en övningsvecka arrangeras med Kiruna som centralort.

Det övergripande målet är att utveckla ett gemensamt koncept för samverkan på skadeplats i Barentsregionen.

– Det är den enda civila fältövning vi har med internationella kollegor. Vår ambition är att visa en effektiv övning, bredda omfånget så vi får med utbildning, träning, övning och erfarenhetsåterföring, säger Maria Jontén.

Under veckan testas kommunikation mellan länderna i Tetra-systemet. Centrala delar är också utvärderingsmetoden AAR (After Action Review) och en svensk metod för samverkan på skadeplats.

– Vi lär ut och använder metoderna och hoppas övriga länder tycker de är så bra att de vill använda dem. Vi exporterar dem, kan vi säga. Och vi använder MSBs vägledningar för hur man kan planera och utvärdera övningsverksamhet.

Tidigare har fältövningarna löpt över hela övningsveckan. Nu pågår de 1,5 dagar.

Huvudscenariot är en omfattande skogsbrand som utarmar svenska resurser, följt av skyfall som generar ras och skred. Barentsregionen, som är glest befolkad med långa avstånd, får problem. EU kan inte bistå eftersom många skogsbränder rasar samtidigt i södra Europa. Därtill övas bland annat även kemolycka och insats vid kollapsad byggnad.

– Innan vi skapade scenarier tittade vi först på vilka förmågor vi ville utveckla. Eftersom Sverige är värd är det framför allt vi som prövas.

Efter senaste Barents Rescue i Ryssland gjordes utvärderingar och rekommendationer. Med de i ryggen började planeringen för årets övning. Erfarenheter från flygkraschen vid Kebnekaise, terrordådet på Drottninggatan i Stockholm och förra sommarens skogsbränder har gett ingångsvärden.

– Men faktum är att vi tog fram scenariot redan innan skogsbränderna 2018.

Under själv övningsveckan, före fältövningarna, genomförs också en dag fullbokad med både träning och simuleringsövningar.

Träningsdagen kommer ha åtta olika stationer där man bland annat tränar olika räddningsmoment och GIS-stöd i fält.

Simuleringsövningarna är förlagda till Kiruna och Luleå och sker parallellt med träningsdagen. Det ska övas ledning och samverkan regionalt samt upprättande av ett koordineringscenter. Kunskap om varandras krishanteringssystem, nationellt och internationellt, för att kunna ge stöd är i blickfånget.

– Vi behöver kunna prioritera och kommunicera tillsammans Kommandospråket måste vara det samma så vi förstår varann när vi pratar mellan länderna. En annan viktig del är vem som är vem, att vi kan varandras uniformer.

Under veckan hålls även en rad seminarier och polisen genomför en DVI-övning (Disaster Victim Identification) med identifiering av avlidna. 170 poliser från hela Norden, även Danmark och Island, deltar.

– Det blir en av världens största DVI-övningar enligt Interpols standard, vars ledning kommer vara på plats, och första gången det nordiska DVI-teamet testas. Vi kommer att ha 100 avlidna, scenariot liknar Utøya men händelsen är naturrelaterad.

Barents Rescue börjar dock redan i maj med ett kunskapsseminarium som hanterar mottagande av internationell hjälp.

– Det handlar om gränspassage, värdlandsstöd och rådande lagstiftning. Här är nog kunskapen ganska låg. Det gäller att det administrativa sitter i ryggmärgen när olyckan inträffar.

Sista helgen i augusti genomförs en alarmeringsövning som sker på respektive arbetsplats. Sverige övar att hantera tidig varning, begära stöd. Övriga länder övar att ta emot begäran om stöd, förmedla erbjudande och delta i internationell samverkanskonferens.

Budgeten för årets Barents Rescue är 19 miljoner kronor, från första planering till genomförande och utvärdering. Det är mindre än hälften av vad senaste övningen i Sverige kostade.

– Det är mycket svårare att forma den här övningen än det någonsin varit tidigare. Vi har klimatförändringar och ett utmanande utrikes- och säkerhetspolitiskt läge samtidigt som vi ska utveckla Barentskonceptet.

FAKTA

Barentsrådet

Bildades 1993 med syfte att stärka fred, stabilitet och framåtskridande genom att förbättra möjligheterna till samarbete över regionens gränser.

Ordförandeskapet roterar mellan de fyra länderna. 2017-19 är Sverige ordförande.

Barentsavtalet tecknades 2008 av regeringarna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Avtalet omfattar gränsöverskridande samarbete inom förebyggande, beredskap och för insatser vid nödsituationer i Barentsregionen

Styrgruppen JCRC (Joint Committee on Rescue Cooperation) ska tillgodose tillämpningen av avtalet.

Barentsregionen

Finland: Lapplands och Uleåborgs län.

Norge: Nordlands, Troms och Finnmarks fylke

Ryssland: republikerna Karelen och Komi, Archangelsk och Murmansk län samt autonoma området Nenets.

Sverige: Norrbottens och Västerbottens län.

Barents Rescue

Civil, internationell krishanteringsövning inom ramen för Barentsavtalet. Genomförs vart tredje år från 2019, tidigare vartannat år. De fyra länderna turas om att arrangera.

Huvuddelen av årets övning genomförs i Kiruna 23-27 september med cirka 600 deltagare.

Svenska deltagare: MSB, länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, Region Norrbotten och Västerbotten, kommuner (+FRG), räddningstjänster i regionen, SOS Alarm, Trafikverket, Socialstyrelsen, Polisen, Svenska kyrkan, Luleå stift.

Tidigare övningar: 2001 Sverige (Boden), 2005 Norge, 2007 Finland, 2009 Ryssland, 2011 Sverige (Luleå/Jokkmokk/Boden), 2013 Norge, 2015 Finland, 2017 Ryssland.