Då triggas totalförsvaret
Lagstiftningen som hanterar fred och krig och därigenom krisberedskap och totalförsvar är svart-vit. Antingen är det fred eller krig, inte en gråzon mitt emellan.
Men någonstans mellan samhällsstörning och krig måste hotet som ska hanteras definieras, är det relaterat till fred eller krig?
— En triggerpunkt är när vi kommer fram till att en händelse har en antagonistisk bakgrund, framförallt statlig antagonism. När vi börjar diskutera en situation i termer av krig och krigsfara, då börjar vi också diskutera i totalförsvarstermer.
Marika Ericson, Försvarshögskolan, är expert på lagstiftning och gränslinjen mellan fred och krig. Lagstiftningen för totalförsvaret är ganska gammal och i vissa delar föråldrad.
— Lagstiftningen kan vara ett bra verktyg om vi lär oss att använda den, även om det definitivt finns delar i den som man kan säga utgör ett hinder i nuläget.
Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av både det militära försvaret och det civila försvaret. När det tidigare totalförsvaret lades i malpåse ersattes det med uppbyggnaden av ett krisberedskapssystem.
— Krisberedskapen ska utgöra en grund för planeringen av det civila försvaret. Naturligtvis ska man använda det man har, men systemen har ganska olika utgångspunkter och vi behöver därför fundera över hur vi gör det. Det enskilt viktigaste för det civila försvaret är att stödja Försvarsmaktens operativa förmåga. I fredstida kriser är Försvarsmakten den stödjande, men när totalförsvaret aktiveras då byter vi, då är det civila myndigheter som ska stödja det militära försvaret.
Totalförsvaret aktiveras i olika steg och beslutspunkterna finns inom ramen för systemet som kallas höjd beredskap. Ytterst finns krigsförklaringen som den tydligaste omslagspunkten i svensk rätt mellan fred och krig.
— Det finns två lägen och här finns en viss förvirring i hur vi använder begreppen just nu. Hela systemet heter höjd beredskap och indelas i två grader som regeringen fattar beslut om. Antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Sen finns beredskapslarmet som enbart är ett sätt att förklara att högsta beredskap råder i hela landet, det är alltså inte en egen beredskapsgrad.
Lagstiftningen har i många fall valt att inte exakt säga vad som ska hända vid skärpt och högsta beredskap, det är upp till regeringen att bestämma vad som ska tillämpas och inte.
— Vid skärpt beredskap säger lagstiftningen att myndigheter ska börja anpassa sin organisation och sin verksamhet till totalförsvaret. Men man ska också upprätthålla ordinarie verksamhet i den mån det är möjligt. Här har vi faktisk både krisberedskap och totalförsvar aktiva samtidigt.
Vid högsta beredskap säger lagstiftningen att totalförsvar är all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.
— Det innebär också att där slutar krisberedskapssystemet. Det vi bedriver i högsta beredskap är totalförsvar. Om det värsta har hänt, krig, utgår lagstiftningen från att riksdag och regering inte är kvar i Sverige. Då sker ett kontrollerat förskjutande av beslutsfattande ner till myndigheterna som får mycket mer ansvar, uppgifter och mandat.
Enligt lagstiftningen kan regeringen vid krigsfara besluta om skärpt beredskap. Då råder formellt sett fortfarande i fred. Högsta beredskap kan också användas vid krig eller krigsfara, men om regeringen fattar beslut om att riket är i krig enligt 15 kapitlet i regeringsformen, då råder automatiskt högsta beredskap.
— Krig – då är det högsta beredskap i hela landet. I högsta beredskap kommer hela Försvarsmakten att krigsorganiseras och då råder också allmän tjänsteplikt för totalförsvarspliktiga enligt lagen om totalförsvarsplikt. Totalförsvarsplikt gäller alla boende i Sverige 16-70 år, säger Marika Ericson.