– Det är mycket allvarligt

Studien är beställd av Socialstyrelsen. Annika Bergman, legitimerad apotekare och senior rådgivare i läkemedelsfrågor på Socialstyrelsens krisberedskapsenhet, är initiativtagare till kartläggningen.

Hon konstaterar att rapporten är ett kunskapsunderlag som ganska tydligt ger besked om komplexa system och många sårbarheter, inte minst just in time-beroende och importberoende.

– Tidigare i höst, när det tog slut på sjukvårdsmateriel i fem regioner, fick vi en förvarning om vad som kan hända. Framförallt behöver vi lager, omsättningslager där vi inte kasserar något utan använder läkemedlen och samtidigt fyller på. Så har de flesta länder det.

I Sverige skedde en förändring när vi gick med i EU 1995.

– Då beslutade regeringen att inget skulle lagerhållas, det gällde även beredskapslager av läkemedel som började skalas bort. Senare när vi fick omorganisation av apoteksverksamheten och gick från monopol till privata aktörer, då fick ingen uppdraget att ha viss beredskap för läkemedel. Det glömdes bort, säger Annika Bergman och fortsätter:

– För att vårt lilla land ska ha en fungerande läkemedelsförsörjning behövs en nationell samordningsfunktion, ett utpekat ansvar. Det har man i andra länder.

En viktig aspekt, påpekar Annika Bergman, är alla människor i arbetsför ålder som har kroniska sjukdomar och dagligen behöver läkemedel. Det kan vara antidepressiva mediciner, mot hjärt- kärlsjukdomar eller diabetes.

– De får läkemedel för att må bra och kunna gå till arbetet. Om de inte kan det får det snabbt svåra konsekvenser för vår infrastruktur.

– Dessutom är läkemedelsbrist en viktig patientsäkerhetsfråga. Om man är sjuk ska man ha rätt att få den läkemedelsbehandling som läkaren förskriver för att bota eller lindra sjukdomen och därmed undvika lidande och försämring av hälsotillståndet.

LÄS OCKSÅ

Risk för brist på mediciner