Nytt system för sjukvård i kris och krig

Det innehåller konkreta förslag om hur samhällets samlade resurser på bästa sätt kan utvecklas för att klara fredstida allvarliga händelser, höjd beredskap och ytterst krig.

Arbetet med Totalförsvarets sjukvårdssystem, som rapporten heter, inleddes redan 2015 och bakgrunden var bland annat det förändrade omvärldsläget och att Försvarsmaktens sjukvårdssystem är byggt för att stödja internationella insatser.

– Det var framförallt insikten att Försvarsmaktens sjukvårdsresurser är väldigt få efter alla nerdragningar och att vi till stora delar är beroende av civil sjukvård vid större kirurgiska ingrepp och traumasjukvård i händelse av krig eller kris, säger Oscar Hull, stabschef på Inriktningsavdelningen i Försvarsmakten, som ledde styrgruppen för studien.

Rapporten har fokuserat på åtgärdsförslag som kan förbättra det nationella traumaomhändertagandet och öka den civil-militära insatsförmågan vid stora olyckor, katastrofer och krig.

För att öka Försvarsmaktens operativa förmåga behöver Sveriges totala medicinska resurser kunna hanteras som en gemensam medicinsk insatsförmåga.

Försvarets begränsade resurser ska inriktas på att hantera stridsfältsnivån och att den civila hälso- och sjukvården ska svara för sjukhusvård. All sjukvård ska bedrivas utifrån civilmilitärt framtagna vårdprinciper vid kris och krig.

Systemet omfattar allt från robusta sjukhus och läkemedels- och förnödenhetslager till förmågan att verka från tillfälliga lokaler eller i fält. Det innefattar civilmilitär samordning av såväl medicinsk utveckling, planering, utbildning och kompetensförsörjning som resurser för omhändertagande och vård.

Vårdpersonalen har begränsad erfarenhet av så kallad traumavård, krigsskador. Försvarsmakten och Socialstyrelsen ska inom ramen för det föreslagna systemet ta fram nationella planer för trauma- och katastrofmedicinsk utbildning samt stöd till forskning genom ett kunskapscentrum i katastrofmedicin.

Rapporten konstaterar många sårbarheter. Blod, läkemedel och förbrukningsmateriel finns till vardags tillgängligt endast för daglig drift. Rörliga förstärkningsresurser som fältsjukhus är en nationell bristvara.

Hösten 2017 fick Socialstyrelsen 30 miljoner från MSB genom krisberedskapsanslaget för köp av en beredskapsförstärkande rörlig sjukvårdsmodul.

Enligt Socialstyrelsen blir sjukvårdsmodulen nödvändig för att kunna upprätthålla beredskap i händelse av fredstida kriser, gråzonsscenarion eller väpnat angrepp.

Förslagen i Totalförsvarets sjukvårdssystem kräver inte minst utbildning och kompetenshöjningar och i rapporten bedöms kostnaden för åtgärder som genomförs under en treårsperiod uppgå till drygt 1,23 miljarder kronor.

– Vi är hänvisade till politiska beslut för att finansiera det här. I Försvarsberedningens delrapport Motståndskraft föreslås i avsnittet om sjukvård att det här området ska tillföras resurser. Om det blir verklighet då kan det här bli verklighet.

Enligt Oscar Hull kan vissa förslag genomföras relativt snabbt, redan 1-3 år efter beslut. Etablera nya förmågor som ytterligare förband för att kunna stödja vid större kriser tar fem-tio år.

– Vi har redan påbörjat etablering och samordning av en nationell katastrofmedicinsk insatsstyrka. Arbetet med utbildningsplaner och kompetensförsörjning tror vi snart kan påbörjas. Robusta och mindre störningskänsliga sjukhus liksom ytterligare kirurgitroppar tar längre tid, säger Oscar Hull.