Gå ifrån tutor och radio vid VMA

– Det är ingen som vet vad de ska göra när det tutar i dag. Modellen känns i många delar förlegad – att stänga fönstret och lyssna på radio. Har ni ungdomar under 20 år hemma och ber dem sätta på P4; de vet inte vilken apparat de ska börja leta efter. Vi behöver modernisera metoder, sade Thomas Johansson i en diskussion om anpassad kriskommunikation i Kista.

Sedan 1 juli 2017 kan SOS Alarm skicka VMA via sms till alla mobiltelefoner, fasta som positionerade, i ett drabbat område. Thomas Johansson vill se en utveckling av det.

– Det är lätt, snabb och riktad information. Och vi borde kunna ha inte bara regionala VMA, utan även ultralokala. Brinner det i ett höghus skulle vi kunna skicka VMA till de i huset med information om att ambulans är på väg och hur de ska agera, känns onödigt att skicka ut meddelandet över hela stan när det inte behövs. Den här typen av tjänster tror jag vi kan se i en framtid.

Anna Nyman, enhetschef för samordning på MSB, höll med om att VMA-frågan är ett område med stor utvecklingspotential.

– Det är jättebra med mer information och vi får då heller inte underskatta behovet av att möta upp varningen. Ett snabbt VMA innebär inte att allmänhetens behov av information, om vad de ska göra och varför, försvinner. Det handlar inte bara om sms eller VMA, vi behöver se det som ett paket, se hela processen, sade Anna Nyman.

Varnas allmänheten, då måste det också finnas information på berörda myndigheters webbsidor om vad som hänt och hur allmänheten ska bete sig, konstaterades. Och att budskapen inte varierar. Kriskommunikation handlar om samsyn och samordning, framhöll Varg Gyllander, mediechef vid Stockholmspolisen

– Väsentligt är att samordna och inte komplicera. Bra kriskommunikation handlar om samverkan på basal nivå. Utmaningen är att vi myndigheter har olika vanor och utgångspunkter, kommer in i händelsen på olika sätt och det tar tid innan vi är på samma nivå. Men MSB är fantastiskt på att samordna när det gäller krisinformation och att hitta budskapen, sade Varg Gyllander.

Anna Nyman konstaterade:

– Det viktiga är att ha gjort hemläxan innan krisen inträffar, att vi redan har ett nätverk när något händer.

För att nå alla vid en stor händelse behövs information på flera språk. Dövas riksförbund framförde att deras medlemmar inte fick någon information från offentligt håll i samband med attentatet i Stockholm förra året.

– Språkfrågan är något vi behöver ta tag i gemensamt. Även om alla är ansvariga för sin kommunikation så finns vissa tjänster där vi kan göra något gemensamt, så vi inte står där efter nästa kris och ser samma brister. MSB startar ett projekt i år för hur vi löser språkfrågan. Dövspråket är en del av det och vi har möte med riksförbundet i februari. Vi behöver hjälp med hur vi löser det, sade Anna Nyman.

En åhörare ansåg ett ansikte som förmedlar informationen som viktigt i stället för bara texter på en webbsida. Annars sade sig denne välja aftonbladet.se för att få förmedling med mänsklig närvaro.

– Bra förslag. Det handlar om trovärdighet och kanaler. Trovärdighet bygger man i relation och långsiktigt. Kanaler måste vara etablerade, vi kan inte hitta på dem där och då. Polisen har i många år arbetet i sociala medier och vi har diskuterat vad nästa steg är. Det kan vara TV. Det behövs i dag inte så mycket teknik för att producera TV. Vår utmaning är att göra våra kanaler ännu mer etablerade så att folk inte letar efter Aftonbladet, sade Varg Gyllander.

Läs också

Vänta med kriskommunikation ett av de vanligaste felenDöva lämnas utanför vid kriser