Föreslår sex "regioner"

Förslaget är att de 21 länen bildar ett antal större geografiska civilområden med en av landshövdingarna som civilbefälhavare med uppgift att hålla samman beredskapsplaneringen för civilt försvar.

– Vår utgångspunkt har – och det har inte riktigt kommit fram – faktiskt varit att vi ska ha sjukvårdsregionerna som utgångspunkt för indelning. De är sex till antalet och med små justeringar på några punkter tror vi att de är en lämplig territoriell indelning för den högre regionala nivån. Det har sin grund bland annat i att i varje sådan region bör åtminstone ett sjukhus vara förberett som krigssjukhus. Försvarsmakten bör anpassa sina fyra militärregioner till den indelningen och jag har förhoppningar att även Polismyndigheten kan göra en anpassning.

Ett annat förslag gäller psykologiskt försvar där regeringen redan beslutat att det ska inrättas en ny myndighet.

Försvarsberedningen ville utreda behovet och ser två skäl till att området får en egen myndighet.

– Det ena är att denna fråga är så viktig att den behöver ha en egen myndighet och myndighetsledning för att kunna hävda sig. Det andra är en yttrandefrihetsfråga. Det är otroligt betydelsefullt med det fria ordet ju farligare situationen blir. Erfarenheterna under kalla kriget var väl att man av det skälet behövde ha en myndighet där det fanns så mycket mediemänniskor som tjänstgjorde att man automatiskt fick förståelse för yttrandefrihetens betydelse.

Förslag i rapporten har också tolkats som att MSB bör ligga under försvarsdepartementet.

– Vi anser att ansvaret för civila beredskapsfrågor bör ligga under försvarsdepartementet. Men vi tar inte ställning till var myndigheten MSB ska ligga.

Försvarsberedningen lyfter betydelsen av frivilligorganisationer, men också att civilplikten aktiveras. I första hand ska redan anställda i kommuner och landsting nyttjas.

– De blir krigsplacerade, utbildade och helst övade på en befattning som de är lämpliga för därför att de har det jobbet i kommunen eller landstinget i dag. Sedan finns det frivilligorganisationer, bland annat Civilförsvarsförbundet, och där hoppas vi att de på nytt ska dra igång den typ av utbildningar de hade förut om till exempel hemskyddsombud eller när man är förstärkningsresurs för räddningstjänst.

– Civilförsvarsförbundet kan göra mycket och skulle inte detta räcka ska vi kunna använda oss av civil plikt, det vill säga kalla in såna som har genomgått utbildning tidigare eller värnpliktsutbildning och om inte detta räcker till att vi på nytt börjar med civil grundutbildning.

Det nya civila försvaret som det nu börjat planeras för påminner till stora delar om det gamla civilförsvaret, men det finns skillnader.

– En intressant sak i det sammanhanget är pengar. I det gamla systemet var det så att vid mobilisering fick gruppen ner till pluton pengar för att kunna köpa drivmedel och mat om det behövdes. Nu har vi betalkort och swish men ingen vet riktigt hur vi ska kunna köpa mat, få våra löner och pensioner vid ett it-avbrott.

– Riksbanken är klar över problemen och vi har skrivit att fram tills dess att Riksbanken har hittat en lösning för betalningsflödena vid ett avbrott måste vi ha en planering för att använda de nya sedlar som väldigt många inte alls använder i dag.

I delrapporten fokuserades på det civila försvaret, nu tar man sig an det militära försvaret.

– Var är det som är strukturella utmaningar för Försvarsmakten både när det gäller materiel och personalförsörjningsfrågorna? Vi ska också göra en säkerhetspolitisk analys och ska vara klara senaste 19 maj 2019. Då ska vi även ha ett budgetförslag och ett finansieringsförslag, säger Björn von Sydow.